EU & arbetsrätt 4 2022
Regeringarna antog förhandlingsmandat för AI-förordningen
Ministerrådet för telekommunikationsfrågor enades den 6 december om förhandlingsmandatet, så kallad allmän riktlinje, för förslaget om harmoniserade regler för artificiell intelligens, AI-förordningen.
Kommissionens förslag offentliggjordes i april 2021 (se EU & arbetsrätt nr 2/2021 s. 6). Förordningen ska bland annat säkerställa att AI-system som släpps ut på marknaden och används i EU är säkra och förenliga med de grundläggande rättigheterna. För att främja utvecklingen av en inre marknad för lagliga, säkra och tillförlitliga AI-system ska de nya reglerna också underlätta investeringar och innovation kring AI. Avslutningsvis ska styrningen av den här typen av system förbättras.
Genom att dela in olika typer av system i riskklasser avgör förordningen när AI får användas och i så fall med vilka restriktioner. Sysselsättning, arbetsledning och tillgång till egenföretagande anses som ett högriskområde. Dit hör till exempel system för rekrytering eller urval av fysiska personer, för att fatta beslut om befordran eller uppsägning, för fördelning av uppgifter på grundval av människors beteende eller personlighetsdrag eller egenskaper och för att övervaka och utvärdera anställdas prestationer och beteende.
Fem kompromisstexter har
behandlats och den allmänna
riktlinje som nu antagits av ministerrådet
innehåller flera nyheter
och justeringar av kommissionens
ursprungliga förslag. Det handlar
bland annat om följande som har
betydelse för arbetsmarknadens
vidkommande.
• För att bättre dra gränsen mot
mer klassiska programvarusystem
blir definitionen av AI-system tydligare.
De nya reglerna ska alltså vara
tillämpliga på system som utvecklats
genom metoder för maskininlärning
och logik- och kunskapsbaserade
metoder.
• Förbudet mot att använda AI
för social poängsättning utvidgas
till att även omfatta privata aktörer.
• Förbudet mot användning
av AI-system som utnyttjar sårbarheter
hos en specifik grupp av
personer utvidgas till att även avse
personer som är såbara på grund av
sin sociala eller ekonomiska situation.
• Flera av de krav som ställs på
AI-system med hög risk förtydligas
och justeras så att de blir mer
tekniskt genomförbara och mindre
betungande, t.ex. i fråga om den
tekniska dokumentation som små
och medelstora företag bör utarbeta
för att visa att deras AI-system
med hög risk uppfyller kraven.
• Kommissionen får ett antal nya
skyldigheter. Den ska utse unionstestanläggningar
för AI som på begäran
från myndigheterna ska tillhandahålla
oberoende teknisk och
vetenskaplig rådgivning. Dessutom
ska kommissionen inrätta en central
grupp av oberoende experter
som ska stödja den tillsynsverksamhet
som de nya reglerna föreskriver.
Avslutningsvis ska kommissionen ta
fram riktlinjer för tillämpningen av
AI-förordningen.
Så snart Europaparlamentet antagit en egen ståndpunkt kan förhandlingarna i trepartsmöten starta. Våren 2023 representerar Sverige i egenskap av ordförande ministerrådet i dessa förhandlingar. EU hoppas bli först med att lagstifta på detta område, och därmed kunna fastställa den globala standarden för reglering av AI.
Niklas Selberg, docent
Lunds universitet
