EU & arbetsrätt 1 2023

Svenska arbetstidsavtal under kommissionens argusöga

Duger den så kallade EU-spärren i den svenska arbetstidslagen? Det är den kvarstående frågan i ett ärende som började med att någon klagade till Europeiska kommissionen över reglerna om dygnsvila och kompensationsledighet i ett svenskt kollektivavtal. Parterna har nu förhandlat om kollektivavtalet. Frågan är bara om kommissionen nöjer sig med det.

Enligt den svenska arbetstidslagen får arbetsmarknadens parter genom centrala kollektivavtal helt eller delvis göra undantag från lagen. De får dock inte avtala om villkor som är mindre förmånliga för arbetstagarna än de som följer av arbetstidsdirektivet (2003/88). Om de gör det är avtalet ogiltigt. Detta är vad som menas med EU-spärren, och används också i andra lagar som genomför direktiv.

Klagomålet till kommissionen rörde särskilt de arbetspass på upp till 30 timmar som kollektivavtalet tillät att medlemmar i Vårdförbundet och Kommunalarbetareförbundet arbetade utan att vara garanterade kompensationsledighet eller ”lämpligt skydd” enligt artikel 17.2 i direktivet. I regeringens svar på kommissionens frågor framhålls att detta, enligt avtalsparternas gemensamma uppfattning, var en rent teoretisk möjlighet men det hjälpte inte. Klagomålet visade att den faktiskt tillämpas i praktiken.

De två fackförbunden och deras motpart Sveriges kommuner och regioner (SKR) gav med sig, och från den 1 oktober kommer nya regler om dygnsvila och kompensationsledighet att gälla inom offentlig vård, omsorg och räddningstjänst.

Men kommissionens frågor rörde inte enbart det specifika kollektivav- Svenska arbetstidsavtal under kommissionens argusöga talet. Den ifrågasätter också att den så kallade EU-spärren är tillräcklig för att ge enskilda arbetstagare full kännedom om vilka rättigheter de har. Visserligen är kollektivavtal som inte uppfyller direktivets krav ogiltiga, men kommissionen verkar inte övertygad om att arbetstagare kan åberopa den regeln i svenska domstolar för att hävda sina rättigheter. Har det någon sin hänt? frågar den.

Visserligen inte, svarar regeringen, men det kan i stället ses som ett bevis på att det svenska systemet fungerar väl.

Fortsättning följer.

Kerstin Ahlberg