EU & arbetsrätt 2 2023
Dags att revidera direktivet om europeiska företagsråd?
• Bör direktivet om europeiska företagsråd (2009/38) revideras, och i så fall hur? Detta frågar nu kommissionen de europeiska arbetsmarknadsparterna inom ramen för ett sådant samråd som den enligt artikel 154.2 i EUF-fördraget är skyldig att genomföra när den överväger att lägga fram förslag till arbetsrättsliga direktiv.
Kommissionens utvärdering av direktivet och medlemsstaternas genomförandeåtgärder från 2018 och gav en positiv bild av reglerna och några uppslag till förbättring. Utvärderingen visade också att bara omkring hälften av de företag som kunde ha europeiska företagsråd faktiskt hade inrättat sådana. Den ledde dock inte till några initiativ då (se EU & arbetsrätt nr 3/2018, s. 5).
En översyn och utveckling av reglerna har sedan dess vid flera tillfällen efterlysts av Europaparlamentet – senast i februari 2023. Nu bör europeiska företagsråd enligt kommissionens mening inrättas i många fler företag, inte minst för att hantera utmaningarna kring den gröna och den digitala omställningen och ökade kostnader till följd av inflation och energikris.
Frågorna som kommissionen ställer till arbetsmarknadsparterna hämtas från Europaparlamentets resolution från tidigare i år. Håller parterna med om att det behövs förtydliganden eller ändringar på följande punkter?
• Betydelsen av vad som är en
"gränsöverskridande fråga", som ju
anger gränserna för företagsrådets
mandat. Termen är öppen för olika
tolkningar, svår att tillämpa och har
genomförts på olika sätt i medlemsstaterna.
• Definitionen av begreppet
"samråd": Hur säkerställa att företagsrådets
synpunkter verkligen kan
beaktas på ett meningsfullt sätt i
arbetsgivarens beslutsprocess? Borde
inte tidpunkten då arbetsgivarna
ska informera företagsrådet läggas
tidigare så att dess synpunkter kan
beaktas? Borde inte företagsrådet
ha rätt till ett motiverat svar på sina
synpunkter?
• Sekretessbestämmelsernas
räckvidd framstår som oklar och
alltför långtgående. Det finns risk att
arbetsgivaren missbrukar dem för
att inskränka företagsrådets rätt till
information om företaget.
• Finns det anledning att korta de
tidsfrister som gäller för arbetsgivaren
att agera och besvara arbetstagarnas
begäran när dessa vill få igång
processen för att inrätta ett europeiskt
företagsråd?
• De ekonomiska sanktionerna
för den arbetsgivare som bryter mot
reglerna är olika i olika medlemsstater
och framstår inte som tillräckligt
ingripande för att vara effektiva,
avskräckande och proportionerliga.
Företagsråds tillgång till domstolsprövning
av sina anspråk bör stärkas.
• Idag gäller olika regler för företagsråd
beroende på när de etablerades
(före 1996, mellan 1996 och 2011
samt efter 2011). Bör inte samma
regler gälla för alla företagsråd?
I denna första fas av samrådet tillfrågas de europeiska arbetsmarknadsparterna om de anser att frågeställningarna som kommissionen tar upp är relevanta och om de bör hanteras på EU-nivå genom en revidering av direktivet om europeiska företagsråd. På grundval av parternas svar bestämmer kommissionen om den ska gå vidare och föreslå en revidering av reglerna. I det fallet sker ett nytt samråd där arbetsmarknadsparterna ombeds yttra sig över det konkreta innehållet i kommande lagförslag.
Parterna kan under samrådsprocessen meddela kommissionen att de är beredda att inleda avtalsförhandlingar om de frågor som tas upp i samrådet. Om det gör det – och också lyckas komma överens – kan de gemensamt begära att kommissionen föreslår EU-lagstiftaren att anta ett direktiv som gör avtalets regler bindande för medlemsländerna.
Att reglerna om europeiska företagsråd är förutsägbara och enkla att tillämpa är i båda parters intresse, men i övrigt förefaller det vara framför allt arbetstagarsidans problembeskrivning som fått ligga till grund för samrådets frågeställningar. Europafacket (EFS) har sålunda, föga förvånande, kommit med ett instämmande svar. På kommissionens fråga om EFS kan tänka sig att inleda förhandlingar om nya regler om europeiska företagsråd blir svaret ett ja, dock med förbehåll. EFS vill enbart förhandla om saken på villkor att båda parter är överens om att förhandlingarna ska leda till ett rättsligt bindande instrument.
Om den tilltänkta motparten Businesseurope kan gå med på det återstår att se. Organisationen har inte offentliggjort sin inställning när detta skrivs och det är mer än 20 år sedan EFS och Businesseurope lyckades sluta ett avtal som genomfördes genom ett EU-direktiv.
Just nu pågår dock förhandlingar om ett avtal som båda parter vill göra rättsligt bindande. Det handlar om distansarbete och ”rätt att logga ut” (se EU & arbetsrätt nr 3/2022 s. 1).
Niklas Selberg, docent
Lunds universitet
Consultation Document C(2023) 2330
First-phase consultation of social partners
under Article 154 TFEU on a possible
revision of the European Works
Council Directive, 11 april 2023.
ETUC reply to the first phase of the Social
Partner Consultation on a possible
revision of the European Works Council
Directive
