EU & arbetsrätt 4 2023

Kollektivavtal om höjd timtaxa diskriminerade deltidsarbetande pilot

• Hur ska extra ersättning för flygtimmar beräknas för en deltidsarbetande pilot, utan att hamna i strid med diskrimineringsförbudet i direktivet om deltidsarbete (97/81)? Den frågan har EU-domstolen tagit ställning till i ett förhandsavgörande begärt av den federala arbetsdomstolen i Tyskland, Bundesarbeitsgericht.

Piloten i målet vid den nationella domstolen arbetade deltid. Enligt det tillämpliga kollektivavtalet fick piloterna en högre ersättning per timme då de kommit upp i ett visst antal flygtimmar per månad. Kollektivavtalet hade tre trösklar för denna extra ersättning – men dessa nivåer justerades inte ner vid deltidsarbete. Det blev därför svårare för deltidsarbetande att komma i åtnjutande av extra ersättning och därmed den högre timtaxan.

Frågan i EU-domstolen var om denna kollektivavtalsreglering är i strid med diskrimineringsförbudet i deltidsdirektivet som föreskriver att när det gäller anställningsvillkoren får deltidsarbetande inte behandlas mindre förmånligt än jämförbara heltidsarbetande enbart därför att de arbetar deltid. För att det ska vara tillåtet måste det finnas objektiva skäl för särbehandlingen, och när det är lämpligt ska principen om tidsproportionalitet tillämpas.

Enligt domstolens mening är extraersättningen ett anställningsvillkor, och heltids- och deltidsarbetande piloter befinner sig i en jämförbar situation. Därefter slog domstolen fast att de enhetliga tröskelvärdena och det faktum att en deltidsanställd måste göra lika många flygtimmar som en heltidsanställd för att få extra ersättning, gjorde det svårare för en deltidsanställd att få den högre ersättningen. Slutsatsen blir att en beräkningsmodell som inte justeras för deltidsarbetande innebär en ”mindre förmånlig” behandling av denna grupp arbetstagare.

För att mindre förmånlig behandling av deltidsarbetande jämfört med heltidsarbetande ska vara tillåten krävs det objektiva skäl. I denna bedömning prövas om olikabehandlingen är motiverad av precisa och konkreta omständigheter som kännetecknar just det aktuella anställningsvillkoret i det särskilda sammanhang där det förekommer, och på grundval av objektiva och klara kriterier. På så sätt ska det säkerställas att skillnaden tillgodoser ett verkligt behov, är ägnad att uppnå det eftersträvade målet och är nödvändig för att uppnå det.

När EU-domstolen bedömer det tillämpliga kollektivavtalet finner den att det inte bygger på vetenskapliga rön, inte tillgodoser ett verkligt behov och att det inte är ägnat att kompensera för ökad arbetsbelastning. Sammanfattningsvis är systemet med enhetliga tröskelvärden för beräkning av rätt till extra ersättning i strid med diskrimineringsförbudet.

I prövningen av om objektiva skäl föreligger för den olikabehandling mellan deltids- och heltidsarbetande som domstolen identifierat gör den en noggrann och ingående analys av kontexten för regleringen – dvs. ett kollektivavtal. Detta innebär att EU-domstolen kommer mycket nära det vi på nationell nivå känner som kollektivavtalstolkning.

Niklas Selberg, docent
Lunds universitet

C-660/20 MK mot Lufthansa Cityline GmbH, dom den 19 oktober 2023