EU & arbetsrätt 2 2024

Europabolagsregler kräver inte att trixande bolag förhandlar om arbetstagarinflytande i efterskott

• När bolag ombildas till Europabolag ska arbetstagarna i princip ha samma inflytande före bildandet som efter. Ett särskilt förhandlingsorgan med företrädare för arbetstagarna och de berörda bolagen ska inrättas för att fastställa hur arbetstagarinflytandet ska vara organiserat i det framtida Europabolaget. Men om det inte finns några arbetstagare i det bolag som ombildas behöver det inte ske några förhandlingar före bildandet. Europabolag kan då bildas utan styrelserepresentation för de anställda. Men vad gäller om det nybildade bolaget dagen efter förvärvar ett bolag med såväl anställda som styrelse med arbetstagarrepresentanter – ska förhandlingar då ske i efterhand?

EU-domstolen svarar i domen C-706/22 på just detta, efter en fråga från tyska Bundesarbeitsgericht. Svaret från EU-domstolen är att varken europabolagsförordningen (2157/2001) eller direktivet om inflytande i europabolag (2001/86) kräver att förhandlingar sker i efterhand.

Domen är särskilt läsvärd för den som är intresserad av EU-rättslig metod. EU-domstolen skriver med hänvisning till förarbetena till direktivet och förordningen att EU-lagstiftaren gjort ett aktivt val att förhandlingar ska ske på förhand och inte i efterhand. Detta för att uppnå förutsägbarhet för såväl aktieägare som arbetstagare. Det fanns ett förslag i tillkomstprocessen om att förhandlingar skulle återupptas efter bildandet, men det förverkligades inte.

EU-domstolen tillägger angående missbruk av europabolagsformen för att frånta arbetstagarna inflytande att direktivets artikel 11 ger medlemsstaterna ett utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller vilka åtgärder som ska vidtas i detta avseende. Tyskland har en regel i sin lagstiftning som förbjuder missbruk av bolagsformen, men den föreskriver inte någon retroaktiv förhandlingsskyldighet.

För att missbruk ska föreligga krävs att det finns vissa objektiva förhållanden av vilka det framgår att syftet med unionsbestämmelserna inte har uppnåtts och en avsikt att erhålla en förmån som följer av unionsrätten, fortsätter EU-domstolen. Vad som avses med det sista är för mig något oklart.

Men domen kommer att ge nytt bränsle till diskussionen om att europabolag används för att kringgå nationella regler om arbetstagarinflytande. Uppenbarligen var det sätt som här användes framgångsrikt för att uppnå det målet och därmed förverkliga en flykt från ”medbestämmandet” i tysk betydelse.

Erik Sjödin, docent
Institutet för social forskning

C-706/22 Konzernbetriebsrat der O SE & Co. KG mot Vorstand der O Holding SE, dom den 16 maj 2024