EU & arbetsrätt 2 2024

Nya perspektiv på anställningsskydd vid entreprenadövergång

• Annika Blekemo: Entreprenadövergång. Anställningsskyddets gränser vid övergång av verksamhet. Stockholms universitet 2024. Akad. Avh. 389 sidor, ISBN:978-91-8014-611-1.

Arbetsrättsliga aspekter på företagsöverlåtelser är väl behandlade i nordisk doktrin. Enbart i Sverige finner vi två doktorsavhandlingar i ämnet (Ronnie Eklund 1983 och Johann Mulder 2004) och ett flertal monografier har publicerats i de övriga nordiska länderna. Dessutom har vi ett massivt rättsfallsmaterial från EU-domstolen och nationella domstolar runt om i Europa.

Mot denna bakgrund kan ämnesvalet för Annika Blekemos doktorsavhandling te sig överraskande. Blekemo visar dock i avhandlingen som godkändes vid Juridicum i Stockholm våren 2024 att det går att anlägga nya perspektiv på ämnet.

Hon vill identifiera och analysera omfattningen av EU-rättens skyddssyfte vid övergång av verksamhet gällande entreprenader. Hon är intresserad av vilka skillnader som föreligger mellan övergång av entreprenader med tunga materiella/immateriella tillgångar och personalintensiva entreprenader i tjänstesektorn.

En annan genomgående ambition är att försöka tydliggöra hur arbetstagarens anställningsskydd ska avvägas mot arbetsgivarens näringsfrihet i EU-rätten i samband med entreprenadövergång.

Bokens upplägg och struktur ter sig något omständliga då författaren valt att anlägga ett ”rent” EU-rättsligt perspektiv på problematiken i del 1 och 2 i avhandlingen, vilket behandlas på nästan 300 sidor. Först därefter tas svensk rätt med i bilden i den avslutande tredje delen.

I denna del som fokuserar på ”svensk rätt” undersöks särskilt Arbetsdomstolens behandling av entreprenad samt tolkningen av de viktiga begreppen ”identitet i verksamhet” och ”ekonomisk enhet”. Vidare presenteras en kritisk analys av situationer med arbetsbrist, tillämpning av svenska preskriptionsregler i detta sammanhang och effekter för kommunala och regionala entreprenader.

Bokens slutsatser är intressanta och välgrundade även om författaren inte helt lyckas övertyga om att företagsöverlåtelsediskussionen generellt förtjänar att analyseras som en fråga om avvägning mellan anställningsskydd och näringsfrihet.

Annika Blekemo visar på ett övertygande sätt att EU-domstolens tolkningsprinciper är bättre anpassade till företagsöverlåtelser inom industri och varuproduktion än till tjänsteentreprenader, som ofta kan ske inom kvinnodominerade sektorer. Dessutom lägger hon fram en rad relevanta reformförslag som gäller svensk rätt och svensk tillämpning av företagsöverlåtelsedirektivet.

Som helhet är boken, trots en viss ojämnhet, ett värdefullt bidrag till diskussionen om företagsöverlåtelser och anställningstrygghet.

Niklas Bruun