EU & arbetsrätt 3 2024


Häradsrätten i Reykjavik: Kan styrelseledamöter räknas som arbetstagare vid kollektiva uppsägningar?

• Räknas styrelseledamöter som arbetstagare när man ska avgöra om de planerade uppsägningarna berör så stor andel av de anställda att direktivet om kollektiva uppsägningar (98/59) är tillämpligt? Den frågan får Efta-domstolen ta ställning till sedan Héraðsdómur Reykjavíkur (häradsrätten i Reykjavik) bett den om ett rådgivande yttrande.

Margrét Kristjánsdóttir är farmaceut och var chef för en avdelning vid Islands sjukförsäkringsmyndighet. Hon och tretton andra anställda blev uppsagda på grund av en omorganisation. När uppsägningstiden hade gått ut fick hon en ny anställning hos samma myndighet på en tjänst med lägre lön. Tre av de uppsagda klagade till Alltingets ombudsman och hävdade att myndigheten hade brutit mot lagen om kollektiva uppsägningar som genomför direktiv 98/59 eftersom den inte hade uppfyllt sina skyldigheter att informera och överlägga med dem före uppsägningarna.

Arbetsgivaren ansåg emellertid inte att det handlade om kollektiva uppsägningar, eftersom antalet uppsagda inte utgjorde 10 procent av personalen vilket var en förutsättning för att lagen skulle vara tillämplig. Myndigheten menar för övrigt också att det är oklart om lagen omfattar offentligt anställda.

Alltingets ombudsman höll däremot med arbetstagarna. Myndigheten hade fel i att andelen uppsagda inte var tillräckligt stor, eftersom den hade räknat med fem ledamöter i sin styrelse i antalet anställda. Ombudsmannen uppmanade följaktligen myndigheten att ge dem gottgörelse för försummelsen. Samtidigt noterade ombudsmannen att det är domstolarnas sak att bedöma de rättsliga konsekvenserna av denna. Sålunda hamnade tvisten i häradsrätten där Margrét Kristjánsdóttir yrkar ca 4,5 miljoner isländska kronor (knappt 300 000 svenska kronor eller 25 000 euro) i skadestånd.

Héraðsdómur Reykjavíkur vill nu ha Efta-domstolens hjälp med att tolka direktivet om kollektiva uppsägningar. Kan styrelsemedlemmar i en juridisk person som tillgodoser behov i det allmännas intresse omfattas av begreppet ”arbetstagare”? Och medför artikel 6, som säger att arbetstagarna ska ha tillgång till administrativa och/eller rättsliga förfaranden för att genomdriva skyldigheter enligt direktivet, andra eller ytterligare krav än dem som EES-staterna i allmänhet föreskriver för skadeståndsansvar?

Kerstin Ahlberg

Mål E-3/24 Margrét Rósa Kristjánsdóttir mot Icelandic Health Insurance (Sjúkratryggingar Íslands)

 


Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör