EU & arbetsrätt 2 2025
Föreningsfrihetskommittén kritiserar Norge för tvångsskiljedom i lärarstrejken 2022
• Att en strejk bland lärarna långsiktigt kan få negativa konsekvenser för skoleleverna är inte skäl nog för att ingripa med tvångsskiljedom. Det menar ILO:s föreningsfrihetskommitté som än en gång kritiserar Norges regering för att ha tagit till tvångsskiljeförfarande för att avsluta en strejk.
Lärarstrejken 2022 hade pågått i drygt 100 dagar när regeringen avslutade den genom tvångsskiljedom. Den motiverade ingreppet med att strejken fick allvarliga konsekvenser för elevernas psykiska hälsa och deras rätt till utbildning, särskilt som de redan hade upplevt störningar i skolan under covid-19-pandemin. Elever med särskilda behov var särskilt drabbade.
Utdanningsforbundet, som klagade till ILO:s föreningsfrihetskommittté med stöd av Unio, Akademikerne, Skolenes landsforbund och Norsk Lektorlag, påpekade att strejken till största delen hade ägt rum under sommarlovet. De hade undantagit lärare för barn med särskilda behov och lärare i förskolan och första klass från strejken, och var också beredda att diskutera flera undantag om arbetsgivarna hade bett om det.
Föreningsfrihetskommittén konstaterar, närmast med en suck, att den redan sex gånger tidigare har behandlat Norges tvångsingripanden i strejker i samhällsfunktioner som inte är oumbärliga (non-essential services). Det nya fallet skiljer sig inte från de tidigare eftersom regeringen och de klagande är överens om att utbildningssektorn inte är en oumbärlig samhällsfunktion. Med hänvisning till sin Sammanställning av beslut från föreningsfrihetskommittén (Compilation of decisions of the Committee on Freedom of Association) påminner den om att det är möjligt att upprätthålla minimiverksamhet i utbildningssektorn i samråd med arbetsmarknadens parter vid långvariga strejker. Kommittén går sedan igenom vad som krävs för att tvångsskiljedom ska vara berättigad. Tänkbara långsiktiga konsekvenser av en strejk i utbildningssektorn är till exempel inte skäl för att förbjuda den.
Kommittén avslutar sin rapport med att beklaga att frågan om den norska regeringens användning av tvångsskiljeförfarande för att avsluta en legitim strejk och diktera villkoren i ett kollektivavtal har återkommit vid flera tillfällen. Den uppmanar regeringen att fortsätta samråda med arbetsmarknadens parter om lämpliga sätt att lösa strejker, inklusive att minska möjligheten till tvångsskiljeförfarande. Kommittén litar på att den forskning som regeringen initierat och hänvisar till kommer att slutföras snabbt och ligga till grund för samråd med arbetsmarknadens parter på ett sätt som bidrar till en effektiv lösning av denna långvariga fråga.
Kerstin Ahlberg
