EU & arbetsrätt 2 2025

Höga böter för matkurirföretags kartell på arbetsmarknaden

• 329 miljoner euro i böter för kartellbildning på arbetsmarknaden blev följden av att matkurirföretagen Delivery Hero och Glovo erkänt och accepterat det bötesbelopp som EU-kommissionen krävt. Kartellbildningen innebar att företagen avtalat om att inte rekrytera bud från varandra, att dela kommersiella hemligheter som strategier, affärsupplägg och priser samt delat upp marknaden emellan sig så de båda inte var verksamma på samma ställe samtidigt.

Delivery Hero hade successivt köpt upp andelar i Glovo och villkoren i kartellen reglerades inledningsvis i aktieägaravtal och därefter i avtal mellan företagen. Delivery Hero, som bland annat äger Foodora och har säte i Tyskland, är verksamt i 16 EES-länder, och Glovo med säte i Spanien är verksamt i åtta EESländer.

Det var efter anonym visselblåsning och information från en nationell konkurrensmyndighet som EU-kommissionen fått upp ögonen för konkurrensförhållandena i matkurirbranschen och genomförde oannonserade inspektioner. EU-kommissionen ansåg att de bägge företagen skapat en kartell i strid med förbudet i artikel 101 EU-fördraget (artikel 53 i EES-avtalet) och föreslog böter om ca 223 miljoner euro för Delivery Hero SE (europabolag; Societas Europaea) och ca 105 miljoner euro för Glovoapp23 SA. Efter att företagen erkänt och betalat är saken nu utagerad.

Det är första gången EU-kommissionen identifierat en kartellbildning på arbetsmarknaden och det är första gången den sanktionerat en konkurrensbegränsning till följd av ett företags uppköp av en minoritetspost i en konkurrent.

Saken visar att konkurrensrätten inte endast kan vara i konsumenternas intresse, utan också att kartellförbudet i tillämpning mellan arbetsgivarföretag är viktigt för att reglera och främja goda villkor på arbetsmarknaden. När arbetsgivarna hindras från att samverka för att beskära arbetstagarnas valmöjligheter tvingas de i stället att konkurrera om arbetstagarna med stöd av lön och andra anställningsvillkor.

Niklas Selberg,
docent Lunds universitet


Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör