EU & arbetsrätt 3 2025


Är rekonstruktion liktydigt med insolvens?

• Är en arbetsgivare som genomgår företagsrekonstruktion insolvent i lönegarantidirektivets mening? Det är huvudfrågan i en begäran om förhandsavgörande av EU-domstolen från tingsrätten i Sundsvall.

FX var anställd hos Energihem i Sverige och sades upp medan bolaget var under företagsrekonstruktion. För att få lönegaranti under uppsägningstiden skulle han enligt lönegarantilagen ha anmält sig hos Arbetsförmedlingen redan när han blev uppsagd. Emellertid anmälde sig han inte dit förrän anställningen upphörde en månad senare. Därför nekades han ersättning från lönegarantin.

FX väckte talan mot staten och yrkade 32 000 kr plus ränta med motiveringen att beslutet och den svenska lagstiftningen är oförenliga med lönegarantidirektivet (2008/94). Han anför också att arbetstagare enligt EU-domstolens praxis kan stöda sig direkt på direktivet i nationell domstol.

Staten invänder att den inte har anmält att företagsrekonstruktion ska omfattas av direktivet eftersom företag som är under rekonstruktion inte är insolventa. Mot det anför FX att företagsrekonstruktion utgör ett insolvensförfarande enligt EU:s insolvensförordning (2015/848).

Sundsvalls tingsrätts huvudfråga till EU-domstolen är följaktligen om en arbetsgivare är insolvent i lönegarantidirektivets mening när den är föremål för en företagsrekonstruktion, samtidigt som staten har anmält företagsrekonstruktion som ett insolvensförfarande enligt insolvensförordningen.

Om svaret är ja blir följdfrågan om lönegarantilagens krav på anmälan till Arbetsförmedlingen är oförenligt med lönegarantidirektivet. Och till sist, om svaret är ja även på den frågan, om tingsrätten kan tillämpa direktivet direkt när den avgör tvisten.

Kerstin Ahlberg

Mål C. 371/25, FX mot Staten genom tillsynsmyndigheten i konkurser

 


Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör