EU & arbetsrätt 2 1998


Generaladvokat:
Minimiregler ger inte staterna fria händer

Artikel 118a. 3 i fördraget får på intet vis tolkas så att medlemsstaterna är fria att göra vad som helst när det gäller att skydda arbetstagarnas hälsa, eller att de kan bortse från den inriktning och de handlingsstrategier som har slagits fast inom Gemenskapens ram, skriver generaladvokaten position så långt det är tekniskt möjligt _ oberoende av hur stora riskerna på den enskilda arbetsplatsen är. Enligt direktivet är arbetsgivarens skyldigheter emellertid avhängiga av att man har gjort en riskanalys. Kommissionen hävdar, med hänvisning till den möjlighet att anta strängare skyddsbestämmelser som fördragets artikel 118a. 3 ger medlemsstaterna, att den italienska lagen trots allt är förenlig med EG-rätten. Generaladvokaten håller inte med. Medlemsstaterna får ställa strängare krav bara i den mån som dessa går på samma linje som Gemenskapens regler. De får med andra ord gå i Mischo i ett förslag till dom.

Bakgrunden är att den italienska lagen ställer strängare krav än direktivet om skydd mot cancerframkallande ämnen, som generaladvokaten tolkar de båda rättsakterna. De italienska arbetsgivarna är skyldiga att minska arbetstagarnas exposition så långt det är tekniskt möjligt _ oberoende av hur stora riskerna på den enskilda arbetsplatsen är. Enligt direktivet är arbetsgivarens skyldigheter emellertid avhängiga av att man har gjort en riskanalys. Kommissionen hävdar, med hänvisning till den möjlighet att anta strängare skyddsbestämmelser som fördragets artikel 118a. 3 ger medlemsstaterna, att den italienska lagen trots allt är förenlig med EG-rätten. Generaladvokaten håller inte med. Medlemsstaterna får ställa strängare krav bara i den mån som dessa går på samma linje som Gemenskapens regler. De får med andra ord gå i förväg, men de får inte ensidigt bestämma färdriktningen, som han uttrycker det. Skillnaden mellan de krav som de italienska bestämmelserna ställer och direktivets krav är inte en gradskillnad utan en skillnad när det gäller metod. Att den metod som Italien valt kanske leder till lika goda resultat som gemenskapslagstiftarens metod spelar ingen roll. För övrigt måste åtgärderna vara förenliga med proportionalitetsprincipen, vilket de, enligt Mischo, inte heller är i detta fall.
KA
Mål nr C-2/97 Società italiana petroli SpA mot Borsana Srl, yttrande den 28 april 1998


Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör