EU & arbetsrätt 3 1998
EUs arbete för att främja mänskliga rättigheter genom sina yttre förbindelser äger rum inte bara inom ramen för den andra pelarens utrikespolitiska och säkerhetspolitiska samarbete, utan också inom den första pelaren, där det kommer till uttryck exempelvis i bindande avtal i vilka EG (inte EU) är part, påpekade Allan Rosas från kommissionens rättstjänst, som medverkade vid seminariet. Rosas resonerade om hur långt kommissionen och EG kan gå i dessa ansträngningar. Rosas drog för det första slutsatsen att begreppet mänskliga rättigheter i EU-sammanhang åtminstone i princip inbegriper sociala och ekonomiska rättigheter, även om omfattningen kan diskuteras. Han gav exempel från kommissionens praxis: För några år sedan antog europeiska rådet i Köpenhamn principer som understryker att länder som vill bli medlemmar måste respektera de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen. I kommissionens yttrande över de tio östeuropeiska länder som nu kandiderar tog den följaktligen med ett avsnitt om demokrati och mänskliga rättigheter i varje stat, och beslöt också att säga något om sociala och ekonomiska rättigheter. EGs kompetens Men då måste man förklara hur det kommer sig att EG trots allt kan göra en hel del när det gäller mänskliga rättigheter, även i sina yttre förbindelser, sade Rosas och gav exempel: Sedan början av 1990-talet har det funnits en klausul om mänskliga rättigheter i EGs avtal om handel och samarbete med tredje land. I maj 1995 antog rådet en modellklausul för alla kommande avtal. Enligt kommissionens uppfattning inkluderar referensen till mänskliga rättigheter och demokrati i denna klausul åtminstone vissa grundläggande sociala rättigheter de är i varje fall inte uteslutna. Argumentet är att detta är grundläggande mänskliga rättigheter. Klausulen innebär följaktligen inte (med tanke på EG-domstolens yttrande 2/94) att man stiftar nya regler, utan den bekräftar regler som redan existerar. Jurister må tvista om ifall detta är internationell sedvanerätt eller allmänna folkrättsliga principer eller båda delar, men det finns en kärna av minimiregler, sade Allan Rosas. Klausulen hänvisar till FNs allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna. Deklarationen innefattar sociala rättigheter även om det kanske inte är i samma omfattning eller lika preciserat som i ILO-konventionerna. Genom att godta denna klausul som bindande i avtal bidrar EG till en viss internationell praxis. Klausulens viktigaste rättsliga funktion är att avtalet kan sägas upp om någon av parterna bryter mot den. Förutom
bilaterala fördrag finns självständiga regleringar som
rör EGs yttre förbindelser. Ett exempel är EGs allmänna
preferenssystem (GSP), som innebär att extra handelsförmåner
garanteras unilateralt till utvecklingsländer. Beviljade förmåner
kan dras in på grund av brott mot en rad normer, inklusive slaveri
och tvångsarbete. Den möjligheten utnyttjades till exempel
när det gällde Myanmar (Burma). Ytterligare ett sätt att främja mänskliga rättigheter är genom finansieringsordningar, t ex TARSIS för före detta Sovjet och MEDA för medelhavsländerna. De innehåller en klausul om mänskliga rättigheter som liknar den i de bilaterala avtalen. Den användes för första gången hösten 1997 mot Vitryssland. EU och
WTO Men WTO-reglerna tillåter bojkott av produkter som framställts genom tvångsarbete, inte av länder som tillämpar tvångsarbete. Mycket beror alltså på viljan hos de skiljenämndsliknande grupper som är en del av WTOs tvistelösningsförfarande att ta hänsyn till miljönormer och mänskliga rättigheter. När det gällde USAs restriktioner för import av vissa räkprodukter tycktes denna vilja inte gå särskilt långt. Den grupp som tog ställning till klagomålen mot EGs restriktioner för import av kött med tillväxthormon sade å andra sidan att försiktighetsprincipen kan tas i beaktande som en allmän internationell rättsprincip på hälsoområdet. Kanske kan liknande allmänna rättsprinciper, inklusive mänskliga rättigheter, tas i beaktande när man tolkar avtalsvillkor, menade Allan Rosas. BB, KA |
Institutet för social civilrätt | Webbredaktör |