Francovich-principen gäller även i EES-länderna. Det slog Efta-domstolen fast strax före jul. Några veckor senare lade emellertid en av EG-domstolens generaladvokater fram ett förslag till dom som går ut på motsatsen.

Målet i Efta-domstolen rörde en isländska som hade vägrats ersättning från lönegarantin eftersom hon var syster till huvudägaren i det insolventa företaget. Domstolen konstaterade att undantaget inte var förenligt med lönegarantidirektivet. Frågan var därför om den isländska staten kunde bli skyldig att ersätta den skada som kvinnan lidit på grund av att direktivet inte hade införlivats korrekt.

Islands, Norges och Sveriges regeringar liksom EG-kommissionen hävdade att denna s k Francovich-princip, som gäller inom EU, inte är tillämplig i EES-länderna, eftersom den grundas på de speciella särdragen i EUs rättsordning.

Domstolen ansåg däremot att principen om statens skadeståndsansvar är en nödvändig beståndsdel i EES-avtalet. Avtalet är ett internationellt fördrag av eget slag, som innehåller en egen rättsordning. Integrationen går inte lika djupt som enligt EG-fördraget, men avtalets tillämpningsområde och syfte går längre än vad som är vanligt när det gäller folkrättsliga avtal. Målet att skapa ett enhetligt europeiskt ekonomiskt samarbetsområde och att slå fast rätten till likabehandling och lika möjligheter för enskilda och ekonomiska aktörer kommer så starkt till uttryck i avtalet att Efta-staterna måste ersätta skada och förlust som beror på att ett direktiv genomförts på fel sätt.

Målet i EG-domstolen rör två svenskor som nekades ersättning från lönegarantin medan Sverige fortfarande enbart var anslutet till EES. Även här är alltså frågan om Francovich-principen gäller i ett EES-land. Generaladvokaten Cosmas hävdar i första hand att EG-domstolen inte är behörig att pröva frågan. Men om den anser sig behörig, bör svaret bli att EES-avtalet inte medför någon skadeståndsskyldighet. Avtalet är ett folkrättsligt avtal som skapar skyldigheter mellan de avtalsslutande parterna i enlighet med ett dualistiskt synsätt, och som saknar den överstatliga karaktär som kännetecknar EUs rättsordning, menar Cosmas.

KA

Mål nr E-9/97 Erla María Sveinbjörnsdóttir mot isländska staten, dom den 10 december 1998.
Mål nr C-321/97 , förslag till dom den 19 januari 1999.