| |
|
 |
|
|
|
|
Den svenska modellen i en ny era
|
|
Sammanfattning
Regleringen av arbets- och anställningsvillkor på svensk arbetsmarknad har till viss del skiljt sig från hur det fungerat i många andra EU-länder. Det svenska systemet har i huvudsak varit dualistiskt. Staten har ansvarat för utformning och beredning av arbetsrättslig lagstiftning med generell tillämpning. Arbetsmarknadsparterna, dvs., arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer har värnat sin autonomi och i större utsträckning än på många andra håll träffat kollektivavtal utan statlig inblandning.
Under den senaste 15-årsperioden har ett skifte ägt rum i Sverige. Olika varianter av trepartssamarbeten mellan arbetsmarknadsparterna och staten har uppstått. Utvecklingen kulminerade nyligen i upplägget för ändringarna av Lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Skiftet väcker många frågor.
I artikeln diskuteras på vilket sätt den nya lagstiftningstekniken skiljer sig från det som tidigare gällt. I artikeln väcks också frågor om innebörden av det nya tillvägagångssättet.
|
Läs hela artikeln
Den svenska modellen i en ny era |
Texten har även publicerats i:
Juridisk Tidskrift |
|
|
|
|
|
|