| |
|
 |
|
|
|
|
|
Föreslagna förändringar i Lex Laval
|
|
Regeringen har i en lagrådsremiss lagt fram ett förslag på lagändringar vad gäller arbets- och anställningsvillkor i samband med utstationering på den svenska arbetsmarknaden. Syftet är att stärka fackförbundsmöjligheter att kräva kollektivavtal. De villkor som fackförbund kan kräva med stöd av stridsåtgärder är fortfarande begränsande till den hårda kärnan.
|
De föreslagna lagändringarna innebär att facket alltid ska kunna kräva ett svenskt kollektivavtal i förhållande till utstationerande arbetsgivare, ytterst med stöd av stridsåtgärder. Den så kallade bevisregeln i utstationeringslagen tas alltså bort.
För att det nya systemet ska vara förenligt med EU-rätten får kollektivavtal med utstationerande arbetsgivare som tillkommit som en följd av varsel eller stridsåtgärder begränsade rättsverkningar jämfört med vanliga kollektivavtal. De arbets- och anställningsvillkor som facket kan gå till strid för är också fortsättningsvis begränsade till minimivillkoren i den så kallade hårda kärnan i utstationerings¬direktivet.
Regeringen föreslår vidare att facket ska få särskilda kontrollbefogenheter för att kontrollera att avtalet följs. En utstationerande arbetsgivare ska också vara skyldig att på begäran utse en förhandlingsbehörig företrädare. Det föreslås också att utstationerade arbetstagare som inte är medlemmar i den avtalsslutande arbetstagarorganisationen ska ha rätt att utkräva vissa kollektivavtalsvillkor i svensk domstol. I lagrådsremissen föreslås också ett repressalie¬skydd för utstationerade arbetstagare.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2017.
|
Länk
Lagrådsremiss - Nya utstationeringsregler
|
|
|
|
|
|