EU & arbetsrätt 4 2000


 

Positiv särbehandling av män var förenlig med EG-rätten

För en gångs skull har EG-domstolen ansett sig kunna konstatera att en nationell bestämmelse indirekt diskriminerar kvinnor, utan att bry sig om ifall det finns statistik som bevisar att bestämmelsen faktiskt leder till nackdelar för en större andel kvinnor än män. Å andra sidan ansåg den att medlemsstaten kunde motivera särbehandlingen på ett sådant sätt att den var tillåten.

Den klagande var en tysk kvinna, Julia Schnorbus, som ansökte om att bli antagen till notarietjänstgöring av delstaten Hessen. Det var ett led i hennes utbildning och delstaten var i princip skyldig att ge henne anställning. Om platserna vid ett antagningstillfälle inte räckte till alla som sökte, kunde anställningen enligt delstatens lag emellertid skjutas upp i tolv månader. Vissa sökande var dock undantagna från den regeln, bland annat sådana som hade gjort värnplikten. Det motiverades med att en senareläggning ovanpå den fördröjning av utbildningen som värnplikten i sig innebär skulle leda till avsevärt större nackdelar än normalt för dem.

Julia Schnorbus blev inte antagen de två första gångerna då hon sökte. Hon överklagade och hävdade att regleringen var könsdiskriminerande, då enbart män kunde uppfylla ett av villkoren för att få företräde till notarietjänstgöring.

EG-domstolen kom fram till att villkoret var indirekt könsdiskriminerande. Den slutsatsen kan man dra utan att analysera vilka konkreta följder tillämpningen av den får, ansåg domstolen. Det räcker att konstatera att kvinnor inte omfattas av den allmänna värnplikten och därför inte kan ges företräde enligt bestämmelsen.

Det kan låta självklart, men domstolen har hittills konsekvent framhållit att det krävs tillförlitlig statistik som visar att en betydligt större andel kvinnor än män missgynnas av en bestämmelse för att den skall anses indirekt könsdiskriminerande. Och såväl delstaten Hessen som kommissionen och generaladvokaten Jacobs tycks ha räknat med att den skulle göra så även denna gång. Alla tre resonerade kring vilken statistik som var relevant.

Ändå innebär domen en motgång för Julia Schnorbus. EG-domstolen anser nämligen att särbehandlingen till mäns fördel i detta mål är sakligt grundad och inte har något annat syfte än att kompensera dem för den försening av studierna som de drabbas av på grund av att de gjort värnplikten. Regleringen är följaktligen tillåten som sådan positiv särbehandling som enligt artikel 2.1 i likabehandlingsdirektivet är tillåten för att främja lika möjligheter för kvinnor och män.

Kerstin Ahlberg

 

Mål nr C-79/99, Julia Schnorbus mot Land Hessen, dom den 7 december 2000

Det direktiv som förbjuder diskriminering på grund av religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (se EU & arbetsrätt nr 3/2000) antogs den 27 november. Det har nr 2000/78 och publicerades i EGT L 303, s. 16, 2.12.2000.


Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör