EU & arbetsrätt 2 2004

Expertgrupp granskar hur medlemsstaterna lever upp till EU-stadgan om grundläggande rättigheter

Såväl dansk som finsk och svensk arbetsrätt ifrågasätts av den expertgrupp som kommissionen inrättat för att granska hur medlemsstaterna lever upp till kraven i EUs stadga om grundläggande rättigheter. Intressant – och nytt – är att gruppen tolkar stadgan mot bakgrund av både ILOs konventioner och Europarådets sociala stadga.

Att en stat respekterar mänskliga rättigheter är en förutsättning för medlemskap i EU (artikel 6.1 och 49 i fördraget). Om en medlemsstat ihållande och allvarligt åsidosätter mänskliga rättigheter kan statens rösträtt i ministerrådet upphävas (artikel 7 i fördraget). Genom Nicefördraget fick kommissionen också behörighet att övervaka om det finns risk att medlemsstater åsidosätter de mänskliga rättigheterna (artikel 7.1). Den preventiva dimensionen av detta arbete betonas och diskuteras i ett meddelande som kommissionen antog under hösten 2003.

Redan tidigare hade kommissionen tillsatt ett nätverk av oberoende experter med uppgift att årligen rapportera i vilken mån medlemsstaterna respekterar de mänskliga rättigheterna. Gruppen består av en expert från varje medlemsland. Arbetet bedrivs med utgångspunkt från de materiella artiklarna i EUs stadga om grundläggande rättigheter. Helt nyligen publicerade nätverket sin rapport för år 2003. Uttalandena i rapporterna binder inte kommissionen, men troligt är att de kommer att få betydelse för tolkningen av stadgan.

EU-stadgan innehåller många arbetsrättsligt relevanta artiklar. Den saknar emellertid hänvisningar till ILOs regelverk på området. Inte heller hänvisar den till praxis från något av de organ som övervakar efterlevnaden av olika konventioner om ekonomiska och sociala mänskliga rättigheter. Emellertid är det i dessa källor som rättigheterna givits substans. Därför är det intressant att nätverket har antagit ett brett förhållningssätt och för varje artikel anger vilka andra konventioner som är av betydelse för artikelns tolkning. Alla relevanta ILO-konventioner och relevanta artiklar i Europarådets sociala stadgor nämns. De stater som inte ratificerat dessa uppmanas att göra det.

Vidare går nätverket igenom praxis från dessa konventioners övervakningsorgan. Oro uttrycks då exempelvis över att Danmark vid genomförandet av deltidsdirektivet kränkt rätten till kollektiv förhandling enligt ILO-konventionerna 87 och 98.

Vidare påtalas rörande stadgans artikel 31 om rättvisa arbetsförhållanden att Europeiska kommittén för sociala rättigheter kritiserat Finland eftersom arbetstagare som utsätts för strålning inte har rätt till reducerad arbetstid. När det gäller artikel 28 som skyddar strejkrätten har nätverket också uppmärksammat kommitténs kritik av att Sverige inte tillerkänner oorganiserade arbetstagare rätt att initiera stridsåtgärder – en kritik som numer är obsolet (se artikel i detta nr av EU & arbetsrätt).

Nätverkets förhållningssätt är glädjande för dem som gärna ser att skyddet för ekonomiska och sociala mänskliga rättigheter stärks. Frågan är om nätverkets vägval kan komma att påverka EU-stadgans innehåll i förhållande till unionsrätten. Det vore onekligen märkligt om stadgans bestämmelser skulle tolkas vidare i en nationell kontext än i förhållande till unionsrätten, och särskilt om olika tolkningar används av EUs organ. Det blir därför intressant att följa hur kommissionen kommer att förhålla sig till nätverkets rapporter.

Petra Herzfeld Olsson

Kommissionens meddelande Att respektera och främja unionens värden KOM(2003) 606 slutlig

Dokument av och om nätverket finns på
http://www.europa.eu.int/comm/justice_home/cfr_cdf/index_en.htm