EU & arbetsrätt 2 2008
Kommissionen klagar på nordiska diskrimineringslagar
Sverige och Finland har fått motiverade yttranden från Europeiska kommissionen, där ländernas genomförande av direktivet om en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (2000/78) ifrågasätts. Om kommissionen inte blir övertygad av de svar som regeringarna ger kan de räkna med att ställas till ansvar för fördragsbrott. Kommissionen har också inlett en undersökning av Danmarks sätt att genomföra direktivet.
I Finland har direktivet, som förbjuder diskriminering på grund av religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, genomförts framför allt genom lagen om likabehandling.
Kritiken gäller bl.a. implementeringen av direktivets artikel 4. Artikeln tillåter särbehandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna, förutsatt att egenskapen utgör ett verkligt och avgörande yrkeskrav på grund av verksamhetens natur eller det sammanhang där den utförs. Målet ska också vara legitimt och kravet proportionerligt. Kommissionen vänder sig mot att kravet på legitimitet och proportionalitet inte nämns i likabehandlingslagen. Den finska regeringen har anfört att denna förutsättning är underförstådd i motsvarande lagbestämmelse. Samtidigt tillägger den att lagen ska preciseras så att ordalydelsen motsvarar kommissionens önskemål.
I Sverige har direktivet genomförts genom särskilda lagar för de olika diskrimineringsgrunderna.
Även i svensk rätt är undantaget från diskrimineringsförbudet för vitt formulerat, anser kommissionen. Men Sverige får kritik på betydligt fler punkter än Finland. Det som kanske väger tyngst är att Sverige fortfarande inte har genomfört förbudet mot ålderdiskriminering, vilket skulle ha varit gjort senast den 2 december 2006.
Eftersom de svenska diskrimineringslagarna är mycket lika varandra rör kritiken i övrigt i stort sett samma förhållanden som i ett motiverat yttrande från 2007 om genomförandet av direktivet mot etnisk diskriminering (2000/43), varför även regeringens svar är likartat (se EU & arbetsrätt nr 3/2007 sid 4). På många punkter hänvisar den till den nya diskrimineringslag som ska träda i kraft nästa år.
