EU & arbetsrätt 2 2009
DANMARK VARNAR EG-DOMSTOLEN:
Förstör inte vårt pensionssystem
med krav på upphandling
Offentliga arbetsgivare måste
kunna sluta kollektivavtal
om pensioner utan att vara
tvungna att låta försäkringsbolag i
hela Europa vara med och tävla om
att förvalta pensionerna. Det menar
Sveriges och Danmarks regeringar
som har intervenerat på Tysklands
sida i ett av de många mål där en
medlemsstats arbetsmarknadsreglering
ifrågasätts med hänvisning till
EU:s ekonomiska reglering.
Arbetstagare i Tyskland kan
begära att deras arbetsgivare
”omvandlar” en del av lönen till
pension. Enligt ett kollektivavtal
för den kommunala sektorn ska
denna löneomvandling anförtros
vissa bestämda försäkringsgivare.
De kommunala arbetsgivarna sluter
följaktligen avtal om gruppförsäkring
direkt med någon av dessa,
utan upphandling. När en arbetstagare
begär att en del av lönen
ska avsättas till pensionen, överför
arbetsgivaren pengarna dit. Avsättningen
beror helt och hållet på om
den enskilda arbetstagaren själv
väljer att få ut mindre lön idag för
att få bättre pension i morgon, och
det är enbart arbetstagarens egna
medel som avsätts.
Men kommunerna är offentliga
uppdragsgivare och avtalen
med försäkringsgivarna omfattas
av EU:s upphandlingsdirektiv
(92/50 respektive
2004/18), menar
Europeiska kommissionen som har
väckt talan om fördragsbrott (se EU
& arbetsrätt nr 3/2007 sid 5). Den
svenska och den danska regeringen
har intervenerat i målet.
Den svenska regeringen hänvisar
för det första till målet
Albany (C-
67/96), i vilket domstolen slog fast
att kollektivavtal som syftar till att
förbättra anställnings- och arbetsförhållanden
är helt undantagna
från de centrala konkurrensrättsliga
reglerna i fördraget på grund av sin
beskaffenhet och sitt sociala syfte,
samt van der Woude (C-222/98) där
den konstaterade att även formen
för att genomföra en försäkringsverksamhet
och valet av försäkringsgivare
kan höra till det sociala
syftet med ett kollektivavtal. Och
av samma skäl som kollektivavtal
med dessa syften är undantagna
från konkurrensreglerna bör de
vara undantagna från reglerna om
offentlig upphandling, eftersom
även dessa är avsedda att motverka
snedvridning av konkurrensen,
resonerar regeringen.
För det andra menar den att
upphandlingsreglerna inte ska tilllämpas
i detta fall även om kollektivavtal
i princip skulle omfattas av
dessa, eftersom de avtal som de tyska
kommunerna sluter med försäkringsgivarna
inte är några offentliga
kontrakt i direktivets mening. Det
är nämligen inte kommunerna som
är de egentliga mottagarna av den
tjänst som köps, utan arbetstagarna.
Pensionsmedlen är arbetstagarnas
egendom, arbetsgivaren har inte
rätt att förfoga över dem och det
är inte heller arbetsgivaren som
har intresse av att pensionsmedlen
förvaltas väl.
För det tredje påpekar den
svenska regeringen att tjänstekontrakt
som avser anställningsavtal
uttryckligen är undantagna från direktivets
tillämpningsområde. Det
undantaget måste anses omfatta
även kollektivavtalsregler av det här
slaget, anser den.
Samma resonemang finns i den
danska regeringens inlaga till EGdomstolen.
Men den nöjer sig inte
med dessa mer formella argument.
Inlagan är ett hett försvarstal för
det danska pensionssystemet och
alla medlemsstaters rätt att själva
välja hur de ska säkra ett hållbart
(bæredygtigt) pensionssystem. Den
beskriver hur tjänstepensionerna
(arbejdsmarkedspensionerne) i Danmark
är reglerade i kollektivavtal
som tillämpas på alla arbetstagare,
oavsett om de är organiserade eller
ej och om de är högrisker eller
lågrisker ur försäkringens synvinkel.
Pensionsinrättningarna ägs
som regel av arbetstagarna själva,
vilket gör att så mycket som möjligt
av pensionspremierna går till
pensionerna och att arbetstagarna
har inflytande över förvaltningen.
Detta system har utnämnts till det
bästa i hela EU av försäkringsmäklaren
Aon Consulting, påpekar
regeringen.
Om offentliga arbetsgivare skulle
vara tvungna att upphandla dessa
tjänster riskerar man att medlemsländernas
pensionssystem måste
ändras på avgörande punkter. Men fl era av de fördelar som det danska
systemet har kan helt enkelt inte fås
på marknadsmässiga villkor, menar
den danska regeringen. Därför är
det är viktigt att domstolen är medveten
om konsekvenserna när den
tar ställning i målet, understryker
den.
