EU & arbetsrätt 2 2009


 

Europeiskt avtal om förlängd föräldraledighet men ingen enighet om särskild ledighet för mammor

Mammor och pappor ska få rätt till minst fyra månaders föräldraledighet, tycker den Europeiska fackliga samorganisationen EFS och de europeiska arbetsgivarorganisationerna BusinessEurope, Ueapme och CEEP som har omförhandlat avtalet om föräldraledighet från 1996. Avtalet väntas bli slutligt antaget av organisationernas beslutande organ under juni månad. Därefter är det meningen att Europeiska kommissionen ska föreslå ett direktiv som ska göra avtalet bindande för medlemsstaterna.

Enligt det gamla avtalet, som genomförts genom direktiv 96/34, får föräldrarna tre månaders ledighet, och inget hindrar att den ena föräldern tar ut dem alla tre. För att uppmuntra ett mer jämlikt uttag av föräldraledighet har parterna enats om att den fjärde månad som nu ska införas inte ska kunna överlåtas mellan föräldrarna.

Medlemsstaterna och/eller arbetsmarknadens parter ska också
• överväga om kvalifikationskrav och tillämpningsföreskrifter för ledigheten behöver anpassas till behoven hos föräldrar med handikappade eller långtidssjuka barn;
• vidta åtgärder för att skydda arbetstagarna inte bara mot uppsägning, som idag, utan även mot att behandlas mindre förmånligt för att de har begärt eller utnyttjat föräldraledighet;
• vidta åtgärder för att garantera att arbetstagare ska ha möjlighet att begära ändrade arbetstider när de återvänder från föräldraledighet.

Avtalet ger inte rätt till någon betalning under ledigheten, vare sig lön eller socialförsäkringsförmåner. I avtalets ingress uppmärksammar parterna ändå att inkomsten har betydelse för uttaget av föräldraledighet, ”särskilt bland pappor”. I klausul 5 om anställningsrättigheter och icke diskriminering fi nns också en ny skrivning som kanske kan uppfattas som en uppmaning till medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att se till att någon form av lön betalas under föräldraledigheten. Men någon förpliktelse kan man inte läsa in.

En rätt till viss betald ledighet, i varje fall för mammor, finns däremot i mödraskyddsdirektivet (92/85) som även det håller på att omarbetas (se EU & arbetsrätt nr 4/2008 sid 7). Enligt kommissionens förslag ska ledigheten för gravida kvinnor och nyblivna och ammande mödrar förlängas från 14 till 18 veckor. Den här ledigheten, som motiveras av skyddet för kvinnans och barnets hälsa, är delvis obligatorisk. Om kommissionen får som den vill ska en nybliven mamma vara tvungen att ta ledigt i sex veckor i stället för två, som idag. Flera medlemsstater, bland dem Sverige, motsätter sig en förlängning av den ledighet som är reserverad för kvinnan, eftersom den riskerar att urholka pappors rätt att vara föräldralediga och påverka kvinnors situation på arbetsmarknaden negativt.

Parlamentet skulle ha röstat om förslaget i maj, men var så oenigt att det skickades tillbaka till utskottet.


Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör