EU & arbetsrätt 2 2011


 

Förslag om anmälningsplikt och kontaktperson för företag som utstationerar till Sverige

Utländska arbetsgivare som utstationerar arbetstagare till Sverige ska vara skyldiga att göra en anmälan till Arbetsmiljöverket och utse en kontaktperson i landet. Det föreslår Arbetsmarknadsdepartementet i en promemoria. Att kräva att arbetsgivaren har en representant på plats som har behörighet att förhandla och ingå kollektivavtal skulle dock vara en otillåten begränsning av den fria rörligheten, enligt promemorian.

Sverige är ensamt bland de nordiska länderna om att inte ha någon som helst form av anmälningsskyldighet för företag som utstationerar arbetstagare till landet. Förra året föreslog en utredare att regler om anmälningsskyldighet och kontaktperson skulle införas i den så kallade filiallagen, men regeringen menade att en associationsrättslig lag inte var rätta platsen (se EU & arbetsrätt nr 1/2011 s. 3). Nu föreslår den i stället att utstationeringslagen kompletteras med sådana regler från halvårsskiftet 2012.

I promemorian konstaterar departementet att det finns en uppenbar lucka i lagen. För att den ska fungera i praktiken och för att Sverige ska kunna uppfylla sina skyldigheter enligt utstationeringsdirektivet (96/71) är det nödvändigt att de fackliga organisationerna och myndigheterna får kännedom om när en arbetsgivare utstationerar arbetstagare hit. De måste även ha en reell möjlighet att kontakta arbetsgivaren. Bland myndigheterna gäller det främst Arbetsmiljöverket men även Skatteverket och Polisen. Till det kommer att det måste gå att identifiera vilka arbetsgivare som utstationerar arbetstagare i Sverige om det informationssamarbete som håller på att byggas upp inom EU ska fungera.

Förslaget innebär att alla utstationeringar som ska pågå mer än fem dagar ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Exakt vilka uppgifter som anmälan ska innehålla ska preciseras i en särskild förordning. För alla utstationeringar som ska pågå mer än fem dagar ska arbetsgivaren också utse en kontaktperson, t.ex. en av de utstationerade arbetstagarna. Om verksamheten förändras t.ex. så att utstationeringen förlängs, andra tjänster utförs än dem som har anmälts eller kontaktuppgifterna ändras ska detta också anmälas, senast inom tre dagar.

Kontaktpersonen ska vara behörig att ta emot delgivningar för arbetsgivarens räkning så att de fackliga organisationerna ska kunna få fram en begäran om förhandlingar till arbetsgivaren eller så att Arbetsmiljöverket ska kunna delge förbud mot att fortsätta farliga arbeten. Kontaktpersonen ska också kunna tillhandahålla sådana handlingar som visar att kraven i utstationeringslagen är uppfyllda. Det kan vara anställningsavtal, dokumentation enligt arbetsmiljölagen eller arbetstidsjournaler. När det behövs ska kontaktpersonen kunna ta kontakt med någon som är behörig att företräda arbetsgivaren vid förhandlingar.

Men han eller hon behöver inte själv ha sådan behörighet. Att kräva att arbetsgivaren har en behörig representant på plats, vilket både de fackliga organisationerna och Riksdagen vill, skulle enligt promemorian sannolikt gå utöver vad EU-rätten tillåter. En representant som är behörig att förhandla och ingå kollektivavtal måste vara en person som är väl insatt i arbetsgivarens verksamhet och som denne har ett särskilt förtroende för, dvs. någon med relativt hög ställning i företagets organisation. Att ha en sådan person på plats i samband med all utstationering skulle bli oproportionerligt dyrt och besvärligt. Som departementet ser det är det inte heller nödvändigt för att utstationeringslagen ska fungera; man kan nå samma resultat med en anmälningsskyldighet kombinerad med ett krav på kontaktperson. När kontaktpersonen har fått en förhandlingsframställan ligger det i arbetsgivarens eget intresse att skicka en förhandlingsbehörig representant eller ge kontaktpersonen fullmakt att förhandla, för att hindra att facket vidtar stridsåtgärder, resonerar departementet.

Det återstår att se om de fackliga organisationerna delar den bedömningen när remissvaren kommer in efter sommaren.


Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör