EU & arbetsrätt 4 2012
Generaladvokat håller med danska kvinnor om sjukdom som funktionshinder
En nedsättning som beror på sjukdom och som sannolikt kommer att vara lång tid kan vara ett funktionshinder i den mening som avses i det allmänna likabehandlingsdirektivet (2000/78) även om nedsättningen enbart består i att den berörda personen inte kan arbeta heltid. Det menar generaladvokaten Juliane Kokott i ett förslag till dom i två mål som hänskjutits till EU-domstolen av den danska Sø- og Handelsretten (se EU & arbetsrätt nr 3/2010 s. 2).
Målen rör en arbetstagare med en pisksnärtskada och en annan med artros (slidgigt), som blev uppsagda när de bad sina arbetsgivare att få nedsatt arbetstid på grund av sina besvär. Därmed blev de diskriminerade på grund av funktionshinder; de skulle ha erbjudits någon form av arbetsanpassning, t.ex. förkortad arbetstid, i stället för att bli uppsagda, menar de.
De frågor som EU-domstolen ska ta ställning till är dels hur begreppet funktionshinder ska avgränsas från begreppet sjukdom, dels vad som är sådana lämpliga anpassningsåtgärder som arbetsgivaren ska vidta för personer med funktionshinder. Kvinnornas arbetsgivare menar nämligen att deras sjukdomar över huvud taget inte kan betraktas som funktionshinder, och att de under alla omständigheter inte kan kräva att få deltidsarbete som en anpassningsåtgärd.
Generaladvokaten håller inte med arbetsgivarna. Hon konstaterar att domstolen i sin praxis har skiljt mellan sjukdom och funktionshinder, men att den inte har uteslutit att effekterna av en sjukdom kan vara ett funktionshinder. Enligt henne kan en varaktig nedsättning som beror på en sjukdom vara ett funktionshinder, och det gäller även om arbetstagaren inte behöver något hjälpmedel utan nedsättningen enbart eller huvudsakligen består i att hon inte kan arbeta heltid. Generaladvokaten anser också att arbetstidsförkortning kan vara en sådan anpassningsåtgärd som en arbetsgivare kan vara skyldig att vidta, om den inte innebär en oproportionerlig börda.
