EU & arbetsrätt 4 2014


Kammarrätt godkänner karenskrav vid upphandling av inhyrd arbetskraft

Det karensvillkor som Västra Götalandsregionen ställde upp när den upphandlade läkar-sekreterartjänster strider varken mot lagen om offentlig upphandling eller mot EU:s direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag (2008/104), skriver Kammar-rätten i Göteborg i en ny dom.

Det händer att arbetsgivare säger upp anställda för att strax därefter hyra in samma personer men nu som anställda vid ett bemanningsföretag, för att göra samma jobb som förut. I det aktuella målet ville arbetsgivaren tvärtom undvika att hyra in tidigare anställda.

Det var Västra Götalandsregionen som skulle upphandla ett ramavtal för bemanning med läkarsekreterare när inte den egna personalen räcker till. Regionen ställde då som villkor att bemanningsföretagen inte fick tillhandahålla läkarsekreterare som varit anställda vid Västra Götalands landsting de senaste sex månaderna. Ett bemanningsföretag, som hade avstått från att lämna in anbud på grund av karenskravet, väckte talan och yrkade att upphandlingen skulle göras om. Företaget anförde att kravet stred mot upphandlings-lagstiftningen och att det innebar en sådan begränsning för att anlita inhyrd arbetskraft som strider mot artikel 4.1 i bemanningsdirektivet.

Regionen yrkade att domstolen skulle avslå begäran om överprövning. Utan karenskravet riskerade upphandlingen att bli direkt kontraproduktiv, förklarade den. Anledningen var, enligt regionen, att den har svårt att rekrytera läkarsekreterare eftersom det är ett brist- yrke och att den ville förhindra att anställda läkarsekreterare sade upp sig för att omedel- bart ta anställning hos ett bemanningsföretag och därefter fortsätta med samma arbets-uppgifter som uthyrda till sin tidigare arbetsgivare – men till ett högre pris för landstinget.

Kammarrätten godtog syftet med karensvillkoret och kom också fram till att det var nöd- vändigt för att uppnå syftet. Dessutom var det proportionellt.

Inte heller gick Kammarrätten med på det klagande företagets yrkande om att den skulle begära in ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Med instämmande i den svenska regeringens yttrande till EU-domstolen i det pågående målet AKT (C-533/13, se artikeln intill) kom den fram till att direktivet inte innehåller något materiellt förbud mot begränsningar. Även om det vore så, kan det ifrågasättas om det skulle ha någon betydelse för en upphandlande myndighets möjlighet att ställa upp ett karenskrav, menar Kammarrätten.


Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör