EU & arbetsrätt 4 2015
Minimilön vid offentlig upphandling behöver inte ha allmän giltighet
Visst kan en upphandlande myndighet kräva att den leverantör som får kontraktet ska betala sina anställda en minimilön som gäller enbart vid offentlig upphandling. Det står klart sedan EU-domstolen svarat på en tysk domstols frågor i målet RegioPost och klargjort innebörden av domen i målet Rüffert, som hade åberopats för att det inte skulle vara tillåtet.
I Rüffert (C-346/06) slog EUdomstolen fast att myndigheterna i den tyska delstaten Nieder-sachsen inte kunde ställa som villkor att utländska företag skulle betala lön enligt kollektiv-avtalet i delstaten till sina utstationerade arbetstagare. Det stred mot utstationerings-direktivet (96/71) eftersom kollektivavtalet inte var allmängiltigförklarat. Ett av domstolens argument var att ett lönevillkor som endast gäller vid offentlig upphandling, men inte för privata kontrakt, inte kan motiveras av skyddet för arbetstagarna och därmed inte heller kan rättfärdiga det hinder för den fria rörligheten som villkoret innebär.
Niedersachsen och andra delstater som hade liknande lagar om ”kollektivavtalstrohet” (Tariftreue) vid offentlig upphandling blev alltså tvungna att anpassa sig till den nya verk-ligheten. En majoritet av de tyska delstaterna införde lagstadgade minimilöner som gällde enbart vid offentliga upphandlingar och som var jämförbara med minimilönerna i delstatens kollektivavtal.
Målet RegioPost rör en sådan lag i delstaten Rheinland-Pfalz. I en upphandling hade staden Landau ställt som villkor att leverantören skulle betala sina arbetstagare den minimilön som lagen stadgade. En leverantör, RegioPost, vägrade och uteslöts från upphandlingen.
RegioPost klagade och åberopade EU-domstolens dom i Rüffertmålet. Domen har av många, däribland Europeiska kommissionen, tolkats så att upphandlande myndigheter inte kan hän-visa till något annat än allmängiltigförklarade kollektivavtal eller generella lagstadgade mini-milöner om kontraktet kan komma att utföras med utstationerade arbetstagare.
Men så är det alltså inte, enligt EU-domstolen som kommer till samma slutsats som general-advokaten, om än med andra motiveringar (se EU & arbetsrätt nr 3/2015 s. 7). Domstolen konstaterar att den omstridda regeln är en bestämmelse i lag som föreskriver en minimilön på det sätt som avses i utstationeringsdirektivet. Det har ingen betydelse att den är tillämp-lig enbart på offentliga kontrakt och inte på privata kontrakt, eftersom det endast är sådana kollektivavtal och skiljedomar som avses i direktivets artikel 3.1 första stycket andra streck-satsen som måste ha ”allmän giltighet”. Den tyska åtgärden omfattas av upphandlings-direktivet (2004/18) som gör det möjligt att föreskriva en minimilön vid offentliga kontrakt, och därför kan man inte begära att den ska gälla utanför området för offentlig upphandling. Begränsningen av tillämpningsområdet för minimilönen är bara en följd av att det fi nns särskilda unionsbestämmelser om offentlig upphandling, säger EU-domstolen.
EU:s upphandlingsregler hindrar alltså inte upphandlande myndigheter från att kräva att deras leverantörer betalar en viss minimilön vid fullgörande av kontraktet, även om denna minimilön enbart gäller vid offentlig upphandling. Klargörandet är betydelsefullt för Sverige och Danmark som varken har lagstadgad minimilön eller allmängiltiga kollektivavtal.
Om villkoret ska vara förenligt med utstationeringsdirektivet måste minimilönen vara fast-ställd på något av de sätt som direktivet beskriver. Här är det värt att notera att domstolen enbart nämner sådana kollektivavtal som avses i utstationeringsdirektivets artikel 3.1 när den talar om vilka kollektivavtal som måste ha allmän giltighet för att duga. Den nämner inte sådana kollektivavtal som beskrivs i artikel 3.8 andra stycket, som Sverige och Danmark har stött sig på när de har genomfört direktivet. De behöver alltså inte ha allmän giltighet. Det borde i och för sig vara självklart eftersom direktivet uttryckligen skiljer mellan allmängiltig-förklarade kollektivavtal och avtal av dansk och svensk modell.
