EU & arbetsrätt 1 2016


Vad vill kommissionen med ”pelaren” för sociala rättigheter?

När EU nu börjar ta sig ur den ekonomiska krisen vill Europeiska kommissionen ägna sig åt de sociala frågorna igen. Den 8 mars bjöd den in till öppet samråd om en europeisk ”pelare” för sociala rättigheter. Genom att inrätta en sådan ska EU driva på för att utjämna skillnader i medlemsländernas sysselsättnings- och socialpolitik, föreslår kommissionen.

Med socialpolitik menas i detta sammanhang allt från arbetsrätt och anställningsvillkor till socialförsäkring och bostadspolitik. I första hand ska pelaren gälla för euroländerna, men alla medlemsländer ska kunna ansluta sig.

Vad ordet pelare betyder är däremot oklart. De två dokument som kommissionen lade fram i mars ger ingen förklaring. Genom samrådet vill kommissionen ha in synpunkter på ett första utkast, som kommissionens tjänstemän har utarbetat. Där låter det som om ”pelaren” inte ska vara mycket mer än ett dokument med en rad grundläggande, gemensamma principer för sysselsättnings- och socialpolitiken som ska leda till rättvisa arbetsmarknader och väl-färdssystem i de medlemsstater som deltar. Pelaren (= principerna?) ska vara referensram när man bedömer resultaten av ländernas sysselsättnings- och socialpolitik och driva på re-former på nationell nivå. Kommissionen beskriver den som en kompass för att åstadkomma utjämning inom euroområdet.

Närmare betraktat är det dock inte enbart principer som kommissionen har i kikaren. Den talar samtidigt om att göra en bedömning av i vilken mån EU:s nuvarande sociala regelverk och de befintliga rättigheterna fortfarande är relevanta för dagens och morgondagens ut-maningar, eller om man bör överväga nya sätt att tillvarata dessa rättigheter.

För en nordbo är det mycket som känns bekant i utkastet, vilket möjligen kan hänga ihop med att den tidigare svenske generaldirektören i kommissionen Allan Larsson har varit ”special adviser” när det har utarbetats. Stort och smått blandas. Så ska till exempel underrepresenterade gruppers deltagande på arbetsmarknaden stärkas, likabehandling garanteras på alla områden och diskriminering motarbetas, samtidigt som alla arbetstagare ska informeras skriftligen om sina rättigheter innan de anställs. Det senare låter som ett halvfärdigt förslag till ändringar i direktivet om arbetsgivarens skyldigheter att upplysa arbetstagaren om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet (91/533). Som av en händelse har kommissionen nyligen inlett ett öppet samråd för att få in synpunkter på just detta direktiv (se artikeln nedanför).

Ett stycke i förslaget till social pelare lär dock väcka uppseende i de nordiska länderna, som är noga med att lönebildningen är medlemsländernas (och arbetsmarknadsparternas) ensak. Där sägs: ”Minimilöner ska fastställas på ett öppet och förutsägbart sätt så att tillgången till sysselsättning och motivationen att söka arbete bibehålls. Löneutvecklingen ska följa prod-uktivitetsutvecklingen, i samråd med arbetsmarknadens parter och i överensstämmelse med nationell praxis.”

Det är också värt att notera att skyddsnivån när det gäller arbetsmiljörisker ska vara ”lämplig”, inte ”hög” som man kunde vänta sig med tanke på att EUF-fördraget talar om en hög hälsoskyddsnivå.

Fram till årsskiftet kan vem som helst lämna in synpunkter på utkastet till social pelare. En slutlig version ska komma 2017.


Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör