Klagomål mot ingrepp i isländsk strejk var ”manifestly ill-founded”
Vissa aspekter av föreningsfriheten är enligt Europadomstolen oumbärliga. Till dessa hör inte strejkrätten. Strejkrätten skyddas visserligen av Europakonventionen, men bara om utövandet av föreningsfriheten enligt artikel 11 annars skulle bli illusoriskt. Detta fick den isländska Fackföreningen för akademiker erfara när Europadomstolen nyligen avvisade föreningens klagomål mot Island som ”manifestly ill-founded”. Att som det isländska parlamentet totalförbjuda strejk för 18 fackföreningar när vissa av dem redan strejkat i fyra månader, delvis parallellt med en förhandlingsrunda, ansågs inte leda till att föreningsfriheten blev illusorisk. Någon rätt till ett kollektivavtal eller att få igenom sina förhandlingskrav finns inte.

Särställning för ”mest representativa” organisationer kan strida mot EKMR och ILO:s konventioner
Det blir allt vanligare att danska lagar hänvisar till ”de mest representativa arbetsmarknadsparterna” och ger dessa och deras kollektivavtal en särställning. Frågan är om denna särbehandling alltid är proportionell och om den är förenlig med Europakonventionen och ILO:s konventioner om föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar. Att ett kollektivavtal har slutits av de mest representativa arbetsmarknadsparterna används både som ett villkor för att man ska kunna avvika från lagens bestämmelser och för att ställa krav på en viss lönenivå för grupper av anställda.

Ingrepp i dansk lärarstrejk stred inte mot arbetstidsdirektivet
Den danska regeringens ingrepp i avtalsförhandlingarna för lärarna 2013 sätter fortfarande sina spår. Nu senast har Danmarks Højesteret ogillat Lærernes Centralorganisations yrkande om att ogiltigförklara delar av Lov om forlængelse og fornyelse af kollektive overenskomster og aftaler for visse grupper af ansatte på det offentlige område.

Nya utstationeringsregler: ”Hårda kärnan” utökas och alla värdlandets villkor ska tillämpas efter tolv månader
Den 21 juni antog EU:s ministerråd till sist den kompromiss om ändringar i utstationeringsdirektivet som Europaparlamentet hade röstat ja till den 25 maj. Då hade vissa politiker ända sedan början av mars gjort reklam för de nya reglerna som skulle innebära att lika lön för lika arbete på samma plats äntligen skulle gälla även för utstationerade arbetstagare. När texten nu har offentliggjorts kan man konstatera att det är oklart hur stor förändringen faktiskt blir bara för att ordet ”minimilön” har ersatts med ”lön”. Direktivet innehåller dock andra intressanta nyheter.

Reprimand innebar kränkning av professors yttrandefrihet
Till och med en så mild sanktion som en reprimand kan innebära en kränkning av yttrandefriheten enligt Europakonventionens artikel 10, om det saknas godtagbara skäl för ett intrång i den akademiska friheten och yttrandefriheten och de nationella myndigheterna överhuvudtaget inte har balanserat de motstående intressena i sitt beslut att godta en sanktion. Det är innebörden av en dom i Europadomstolen för mänskliga rättigheter som tillerkänner en turkisk universitetsprofessor 1 500 euro i allmänt skadestånd. Professor Kula hade trotsat sin arbetsgivares beslut att neka honom tillåtelse att medverka i två TVprogram och fick en reprimand. Som i Guja v Moldavien (application 14277/04) lyfter Europadomstolen fram risken för att sanktioner vid utnyttjande av yttrandefriheten kan få en avhållande (chilling) effekt. I det tidigare målet gällde saken avskedande. Under aktuella omständigheter räckte det alltså med en reprimand.