EU & arbetsrätt 3 2018


 

Ungern och Polen:
EU-domstolen måste upphäva nya utstationeringsdirektivet

Ungern och Polen begär nu att EU-domstolen ogiltigförklarar det direktiv med ändringar i utstationeringsdirektivet som antogs i juni (direktiv 2018/957 om ändring av utstationeringsdirektivet). Enligt de båda ländernas regeringar innebär de nya reglerna ett oproportionerligt hinder för den fria rörligheten för tjänster.

Bland nyheterna i direktivet är att utstationerade arbetstagare i fortsättningen ska ha rätt till den ”lön” som gäller i värdstaten och inte bara minimilönen som direktivet anger idag (se EU & arbetsrätt nr 2/2018 s 5). Om utstationeringen varar längre än tolv månader ska de dessutom enligt huvudregeln garanteras samtliga de arbets- och anställningsvillkor som gäller i värdstaten, utom kompletterande tjänstepensioner och regler om ingående och uppsägning av anställningsavtal.

De här ändringarna syftar inte till att skydda de utstationerade arbetstagarna utan är ett utslag av protektionism som kommer att tvinga bort dem från arbetsmarknaden i en del medlemsländer, skriver den ungerska regeringen i ett pressmeddelande.

Regeringen beskriver hur den, tillsammans med den polska regeringen, under förhandlingarna om direktivet konsekvent hävdade att de nya reglerna skulle begränsa den fria rörligheten på ett oproportionellt sätt och rubba den ömtåliga balans mellan skyddet för arbetstagarna och främjandet av den fria rörligheten som de gamla reglerna upprätthåller, och därmed också försämra hela EU:s konkurrenskraft. Särskilt oacceptabelt var det att reglerna skulle utsträckas till att även gälla vägtransporter, som till sin natur är rörliga.

Eftersom alla kompromissförslag som Ungern lade fram tillbakavisades och den slutliga direktivtexten till och med blev ännu mer skadlig för regionens näringsliv än den som kommissionen hade lagt fram, beslöt regeringen att väcka talan vid EU-domstolen, heter det i pressmeddelandet.

De argument som regeringen anför är att direktivet hindrar den fria rörligheten på ett sätt som inte är förenligt med EUF-fördraget. Reglerna är oproportionerliga och inför förpliktelser och begränsningar som strider mot förbudet mot diskriminering. Även beslutet att utsträcka reglerna till vägtransportsektorn strider mot fördraget. Till det kommer att en del bestämmelser bryter mot principen om rättssäkerhet och rättslig klarhet.

Polens regering har bekräftat att även den har lämnat in ett liknande klagomål till EU-domstolen.

Kerstin Ahlberg


Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör