EU & arbetsrätt 1 2020

Är lovlig strejk en ”extraordinär omständighet”?

Är de stridsåtgärder som de nordiska pilotfacken vidtog mot SAS våren 2019 sådana extraordinära omständigheter som befriar flygbolaget från att ersätta passagerare som drabbats av inställda flyg? Det frågar en svensk tingsrätt som har bett EU-domstolen om ett förhandsbesked om tolkningen av EU:s flygpassagerarförordning (261/2004). 

I april 2019 vidtog pilotorganisationer i Sverige, Norge och Danmark stridsåtgärder mot SAS. SAS ställde in ca 4 000 avgångar, vilket drabbade ca 360 000 resenärer. 

Enligt EU:s flygpassagerarförordning ska passagerare kompenseras till följd av inställda flyg. Bara om förseningarna beror på ”extraordinära omständigheter” slipper flygbolagen betala ersättning. I domen Krüsemann m.fl. mot TUIFly (C-195/17) slog EU-domstolen fast, att en vild strejk inte var en sådan extraordinär omständighet eftersom stridsåtgärderna inte låg utanför flygbolagets kontroll (se EU & arbetsrätt nr 2/ 2018, s. 7). EU-domstolen motiverade sin slutsats med att stridsåtgärderna inte kunde vara överraskande för bolaget eftersom de utgjorde en reaktion på en omorganisation som kom överraskande för personalen. 

I augusti 2019 meddelade den svenska Allmänna reklamationsnämnden (ARN) ett s.k. vägledande beslut rörande krav på ersättning till följd av stridsåtgärderna mot SAS. Nämndens beslut är rekommendationer och inte verkställbara. 

ARN slog fast att stridsåtgärderna var extraordinära omständigheter eftersom SAS, till skillnad från flygbolaget i EU-domen, hade gjort vad som kunde krävas för att hindra att flygningarna ställdes in. ARN nämnde särskilt att stridsåtgärderna vidtagits sedan arbetstagarorganisationerna sagt upp kollektivavtalet i förtid och att arbetsgivarsidan, men inte arbetstagarsidan, tackat ja till ett bud från medlare. Nämnden kom därför till slutsatsen att stridsåtgärderna var extraordinära omständigheter varför någon ersättning inte skulle utgå. 

Rätten till kompensation enligt flygpassagerarförordningen kan emellertid även prövas i allmän domstol. Ett sådant mål pågår för närvarande i Attunda tingsrätt där SAS är instämt till följd av 2019 års strejk. För att kunna avgöra målet har tingsrätten begärt förhandsavgörande från EU-domstolen om hur begreppet ”extraordinära omständigheter” ska tolkas när strejken är lovlig. Tingsrätten har också frågat om det är av betydelse om de krav som arbetstagarorganisationen framställt är skäliga eller inte, samt om det har någon betydelse att SAS accepterade medlarnas förlikningsförslag. 

Även om frågan som EU-domstolen nu har att besvara är konsumenträttslig, kommer beslutet att ha betydelse för maktbalansen på den hårt konkurrensutsatta flygarbetsmarknaden. Om EUdomstolen skulle komma fram till samma slutsats som ARN får inte de stridsåtgärder som vidtas av normalt sett kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisationer lika stor ekonomisk effekt hos arbetsgivaren som vilda stridsåtgärder. Det riskerar att rubba de incitamentsstrukturer som finns i den svenska arbetsmarknadsmodellen som ser till att kollektivavtal ska hållas och som tillåter att stridsåtgärder vidtas när det inte finns kollektivavtal. 

Erik Sinander, jur. dr.
Stockholms universitet 

Attunda tingsrätts beslut av den 16 januari 2020 att begära förhandsavgörande enligt artikel 267 EUF-fördraget i mål FT 9615-19.
Allmänna reklamationsnämndens beslut den 29 augusti 2019 i ärende 2019- 07890.