EU & arbetsrätt 3-4 2020

Kritisk uppvaktning från facken när Europeiska arbetsmyndigheten fyllde ett år

Den ettårsjubilerande Europeiska arbetsmyndigheten ELA fick en kärv uppvaktning på födelsedagen i oktober av den europeiska fackföreningsrörelsen. I ett brev till ELA:s tillförordnade verkställande direktör Jordi Curell och kommissionären Nicolas Schmit, framför Europeiska fackliga samorganisationen, EFS, och fem branschfederationer stark kritik mot hur myndigheten har hanterat ärenden som fackliga organisationer i medlemsländerna har anmält till myndigheten.

ELA:s uppgift är att säkerställa ”rättvis arbetskraftsrörlighet” i EU så att människor som tar arbete i ett annat land eller som utstationeras dit av sina arbetsgivare tillförsäkras de rättigheter som de ska ha enligt EU:s regler (se EU & arbetsrätt nr 2/2019 s. 3). Den ska bistå medlemsstaterna och kommissionen vid samordningen av de sociala trygghetssystemen och stärka samarbete mellan medlemsstaterna bland annat genom att underlätta gemensamma inspektioner och medla vid gränsöverskridande tvister exempelvis om tillämpningen av EU:s regler om social trygghet.

Hittills har det gått alldeles för långsamt, menar brevskrivarna. Brevet andas också ett missnöje med att ELA inte involverar arbetsmarknadens parter tillräckligt mycket i sitt arbete. Enligt förordningen om inrättande av ELA får arbetsmarknadens parter på nationell nivå anmäla ärenden till myndigheten, men dels saknas det lämpliga och tillgängliga rutiner för hur sådana anmälningar ska gå till, dels följer myndigheten inte upp de anmälningar som trots allt har kommit in.

Samma dag som myndigheten invigdes 2019 anmälde Europeiska byggnadsarbetarfederationen EFBWW nio ärenden på uppdrag av sina medlemsförbund. De gällde olika former av överträdelser och bedrägerier i byggbranschen som ”falska” utstationeringar, underlåtenhet att betala socialförsäkringsavgifter, innehållande av semesterlön eller sjuklön och lönediskriminering. Men det enda ELA har gjort på det år som gått sedan dess har varit att ta upp fallen i brev till tillsynsmyndigheterna i de berörda medlemsstaterna, skriver de fackliga organisationerna. Det är inte tillfredsställande, särskilt som sökandena inte har fått någon som helst information från ELA om hur det går med deras ärenden, fortsätter de.

Brevskrivarna anmäler nu ytterligare två ärenden. De handlar om överträdelser som gäller arbetsvillkor för säsongsarbetare inom jordbruket och socialförsäkringsförmåner för personer som arbetar med sjötransporter. De vill också fästa ELA:s uppmärksamhet på de tilltagande överträdelserna av de nya reglerna om körtid och vilotid vid vägransporter som trädde i kraft i augusti (se s. 5 i detta nummer av EU & arbetsrätt). Vi har redan sett hur transportföretag försöker kringgå dessa regler genom att tvinga förarna att skriva under på att de avstår från sina nya rättigheter, skriver organisationerna.

Vi räknar nu med att ELA med förnyade ansträngningar och större förmåga följer upp fallen utan ytterligare fördröjning, slutar de.

Kerstin Ahlberg

 

Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör