EU & arbetsrätt 1 2021

Rättstjänsten: Minimilönedirektiv kan antas om det ändras

Förslaget till direktiv om tillräckliga minimilöner kan antas med EUF-fördragets artikel 153.1.b om anställningsvillkor som rättslig grund om vissa ändringar görs. Det menar ministerrådets rättstjänst som nu har yttrat sig sedan bl.a. Danmark och Sverige ifrågasatt att EU alls har kompetens att lagstifta om minimilöner i medlemsländerna (se EU & arbetsrätt nr 3–4/2020 s. 3 och 4).

I sin analys tar rättstjänsten fasta på EU-domstolens praxis om undantaget gällande lön i artikel 153.5 FEUF. Den fäster sig vid uttalanden om att det som är undantaget från EU:s kompetens är harmonisering av lönenivåer eller storleken på olika lönekomponenter och sådant som skulle innebära en direkt inblandning i bestämmandet av löner.

Med utgångspunkt i dessa ställningstaganden går rättstjänsten igenom förslaget och dess olika delar. Rättstjänsten menar att merparten av det som föreslås inte innebär en harmonisering av lönenivåer eller en direkt inblandning i lönebildningen. Den slår dock ner på artikel 6 som gäller länder med lagstadgade minimilöner och som handlar om avdrag och variationer på minimilönen. Den artikeln bör strykas eller ändras då den innebär en direkt inblandning i bestämmandet av minimilönerna.

Direktivets övriga delar om bland annat främjande av kollektiva förhandlingar och åtgärder som syftar till att säkra att alla arbetstagare omfattas av minimilönerna anser rättstjänsten vara inom EU:s kompetens. Den framhåller dock att det finns oklarheter i utformningen av vissa artiklar och noterar i en fotnot att skyldigheterna för medlemsstaterna att samla in olika former av data (artikel 10) kan varaoproportionerlig. Denna kritik fordrar sannolikt att kommissionen gör vissa förändringar i förslaget.

Förslaget bereds alltjämt och det kan antas att olika intressenter gör sitt yttersta för att påverka innehållet. För i varje fall svensk och dansk del består det i att se till att påverkan på respektive lands lönebildningssystem undviks. Det framstår som sannolikt att förslaget kommer att revideras på något sätt, men rättstjänstens utlåtande kan inte i sig tolkas som ett hinder för att anta det med den anförda rättsliga grunden. En reglering av minimilön i någon form är önskad av bland annat den Europeiska fackliga centralorganisationen (ETUC).

Erik Sjödin, docent
Institutet för social forskning