EU & arbetsrätt 2 2021
Kommissionen utesluter gemensamt arbetstagarbegrepp för plattformsarbetare
Ytterligare EU-regler till skydd för de som arbetar via digitala plattformar behövs. Det är Europeiska kommissionens slutsats av svaren från arbetsmarknadens parter under första fasen av det samråd som den måste genomföra innan den lägger fram förslag på det socialpolitiska området (se EU & arbetsrätt nr 1/2021 s. 5). Parterna tillfrågas nu om vilka regler de vill ha för att skapa anständiga villkor för plattformsarbetare.
I första fasen av samrådet instämde de i allmänna termer i kommissionens problembeskrivning. Arbetstagarorganisationerna efterlyste reglering av plattformsarbete på EU-nivå medan arbetsgivarorganisationerna sade sig föredra reglering på medlemsstatsnivå. Ingen av dem var villig att förhandla om att ingå avtal om saken med stöd av artikel 155 i EUF-fördraget.
Kommissionen går nu vidare med reglering av plattformsarbete och identifierar ett antal problem som de nya reglerna bör hantera. Om parterna i det här läget skulle ändra sig och välja att inleda förhandlingar, tar kommissionen inte fram något eget förslag.
Reglering av arbetstagarbegreppet på EU-nivå utesluts av kommissionen. Även om det alltså blir medlemsstaternas lagstiftning som även i framtiden ska dra upp arbetsrättens gränser tillfrågas nu parterna om tänkbara EU-åtgärder som ska hindra det sannolikt utbredda problemet med felklassificering av arbetstagare som egenföretagare. Vidare slår kommissionen fast att det inte blir aktuellt att skapa en tredje kategori utöver arbetstagare och egenföretagare.
EU-rätten innehåller ingen reglering särskilt för algoritmiskt ledarskap och användning av artificiell intelligens i anställningsförhållandet. Parterna tillfrågas här om vilka regler de efterlyser utöver de som kommissionen redan föreslagit i förslaget till AI-förordning (se s. 6 i detta nummer).
Vid gränsöverskridande upplägg kan det vara svårt för de inblandade att avgöra vilka domstolar som är behöriga att pröva mål om arbetet och vilka regler som är tillämpliga på tvisten. Parterna tillfrågas om tänkbara lösningar härvidlag.
Kommissionen undrar också vilken typ av EU-initiativ de önskar, bindande regler i form av direktiv och/eller icke-bindande rekommendationer och riktlinjer.
Även om några överstatliga regler om arbetsrättens gränser alltså inte föreslås visar nu EU-kommissionen intresse för en fråga som i de nordiska länderna vanligen avgörs av domstolar, nämligen om en viss plattformsarbetare omfattas av arbetsrätten. Framtiden får utvisa vilka regler som ska gälla för arbete i gig-ekonomin, och om dessa regler kommer vara arbetsrättsliga.
Niklas Selberg
universitetslektor, Lunds universitet
