EU & arbetsrätt 1 2022

Fem års preskriptionstid OK vid brott mot utstationeringsregler

Det är inte för långt med en preskriptionstid på fem år för brott mot skyldigheter som avser lön till utstationerade arbetstagare. Det slår EU-domstolen fast i ännu ett mål som rör sanktioner mot utstationerande företag.

Liksom mål C-250/20 som refereras på sid 1 i detta nr, handlar det här i sak om de sanktioner som österrikisk lag ålägger arbetsgivare som inte betalar rätt lön till utstationerade arbetstagare. Svarande var också samma myndighet som i mål C-250/20. Men frågan här var inte om sanktionerna var proportionella, utan huruvida det är förenligt med EU-rätten att sanktionerna kan dömas ut upp till fem år efter att överträdelsen skedde.

Ett slovakiskt bolag hade år 2020 − efter en inspektion 2016 − ålagts 6 600 euro i böter för att inte ha betalat rätt lön till fyra utstationerade arbetstagare. Bolagets företrädare överklagade till förvaltningsdomstolen i Steiermark som bad EU-domstolen om förhandsavgörande. Förvaltningsdomstolen frågade om den preskriptionstid på fem år som Österrikes förvaltningsstrafflag stadgar är förenlig med unionsrätten. Den menade att det är mycket långt när det rör sig om en ”mindre överträdelse av förvaltningsrättslig karaktär som har begåtts av oaktsamhet” och att det kan vara svårt för en person att genomföra sitt försvar nästan fem år efter den påstådda överträdelsen.

EU-domstolen besvarar frågan med hänvisning till EU-stadgans artikel 47 om rätt till effektivt rättsmedel och den unionsrättsliga principen om god förvaltning.

Domstolen konstaterar att utstationering av arbetstagare och lagföring av överträdelser mot utstationeringsreglerna är av gränsöverskridande karaktär. Det motiverar att preskriptionstiden är så lång att myndigheterna hinner lagföra överträdelsen.

Dessutom, påpekar den, kan man rimligen förvänta sig att tjänsteleverantörer som utstationerar arbetstagare behåller bevis på löneutbetalningarna under flera år efteråt, med tanke på vilken betydelse utstationeringsdirektivet (96/71) tillmäter skyldigheten att betala värdlandets minimilön.

Domstolen tillägger att direktiv 2014/67 om tillämpning av utstationeringsdirektivet uttryckligen tillåter medlemsstaterna att kräva att tjänsteleverantörer tillhandahåller bevis på löneutbetalningarna en tid efter utstationeringen.

Mot den här bakgrunden förefaller det inte oskäligt att tjänsteleverantörer ska vara skyldiga att bevara och lägga fram bevis på löneutbetalningarna i fem år.

Kerstin Ahlberg

C‑219/20, LM mot Bezirkshauptmannschaft Hartberg-Fürstenfeld, dom den 10 februari 2022


Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör