EU & arbetsrätt 2 2023
Direktiv om plattformsarbete ett steg närmare förverkligande
• En politisk kompromiss i ministerrådet den 12 juni är ett viktigt steg mot förverkligandet av ett direktiv om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete. Beslutet, en så kallad allmän riktlinje, innebär att förhandlingarna om en slutlig text nu kan inledas med Europaparlamentet. Medlemsstaternas regeringar vill se flera förändringar jämfört med Europeiska kommissionens direktivförslag från december 2021 (se EU & arbetsrätt 4/2021, s. 1-2).
Regeringarna vill strama upp reglerna om fastställande av korrekt rättslig status för den som utför plattformsarbete genom att arbetsplattformen inte endast ska ha kontroll över arbetet (som i kommissionsförslaget), utan också leda det för att ett anställningsförhållande ska föreligga. Dessutom ska presumtionen för att arbetsförhållandet är ett anställningsförhållande enligt ministerrådet inträda när tre av sju kriterier är uppfyllda (i kommissionsförslaget skulle två av fem vara uppfyllda). Den praktiska skillnaden behöver emellertid inte bli så stor, eftersom ett av de kriterier som kommissionen föreslog delats upp i tre. Det framhålls att utrymmet för domstolarnas skönsmässiga bedömning av om det föreligger ett anställningsförhållande enligt definitionen i medlemsstatens lagstiftning, kollektivavtal eller praxis inte ska påverkas av hur många av kriterierna på listan som är uppfyllda.
Om en plattform påstår att en arbetsrelation inte är ett anställningsförhållande enligt nationell rätt ska den ha bevisbördan för detta.
Avslutningsvis förtydligas att arbetstagarpresumtionen inte är tillämplig på områdena för skatt, straffrätt och socialförsäkringar.
Ett nytt inslag är att medlemsstaterna ska se till att användningen av s.k. förmedlare, dvs. aktörer som ingår avtal med plattformsarbetare eller plattformar i syfte att göra arbete tillgängligt, inte minskar det skydd som direktivet ger plattformsarbetare. Medlemsstaterna kan överväga att införa gemensamt ansvar för plattform och förmedlare.
Vissa av direktivets regler ska gälla för alla personer som utför plattformsarbete, och inte endast arbetstagare. Särskilt regleringen av algoritmisk arbetsledning gäller även för uppdragstagare.
Dessa regler är desamma i ministerrådets allmänna riktlinje som i kommissionens förslag. Automatiserade övervaknings- och beslutssystem ska sålunda inte få behandla plattformsarbetarnas emotionella eller psykologiska tillstånd eller privata samtal och inte heller samla in uppgifter när de inte är aktiva på plattformen. Plattformsarbetarna ska informeras om förekomsten av algoritmisk arbetsledning och vilka parametrar som systemen tillämpar, särskilt vad gäller skälen för beslut om avstängning. Arbetsplattformarna ska vara skyldiga att ordna mänsklig övervakning av de automatiserade systemen och möjligheter för arbetarna att få deras beslut omprövade.
Användning av algoritmer i anställningsförhållandet är en del av arbetsmiljön.
Ett antal regler syftar till att skapa insyn för myndigheter i plattformarnas verksamhet. Arbete som utförs på plattformar ska deklareras och varje plattform ska informera behöriga myndigheter och plattformsarbetarnas företrädare om antalet personer som utför arbete för den, hur dessa är klassificerade och under vilka villkor de arbetar.
Sanktionssystemet och reglerna om plattformarnas skyldighet att skapa kanaler som arbetarna kan använda för att kommunicera med varandra och med sina representanter är också desamma som i kommissionens förslag.
Enligt ministerrådets allmänna riktlinje bör arbetsmarknadens parter få möjlighet att ingå kollektivavtal som avviker från reglerna om algoritmer som arbetsmiljöfråga, information och samråd om algoritmisk arbetsledning, deklaration av plattformsarbete samt tillgång till information om plattformsarbete. Dessutom föreslås att direktivets regler om dataskydd och personuppgifter i plattformsarbete ska få göras mer specifika i lag eller kollektivavtal.
Det politiskt mest omstridda i direktivförslaget är modellen för att fastställa korrekt rättslig status för dem som utför plattformsarbete, dvs. arbetstagarpresumtionen. Efter kompromissen i ministerrådet är de föreslagna reglerna i högre grad fokuserade på dataskydd och hanteringen av personuppgifter, och utrymmet för arbetsmarknadsparterna att ingå kollektivavtal har utökats.
Nu inleds alltså förhandlingar mellan ministerrådet och Europaparlamentet, som antog sitt förhandlingsmandat i februari.
Ministerrådet ska fatta beslut med kvalificerad majoritet. De många särskilda uttalanden som olika medlemsstater gjorde när förhandlingsmandatet antogs visar att det långt ifrån råder någon enighet om hur direktivet slutligen bör se ut.
Niklas Selberg, docent
Lunds universitet
