EU & arbetsrätt 4 2021

Omvälvande förslag till direktiv om plattformsarbetares rättigheter

Nu kommer plattformsarbete att regleras i EU-arbetsrätten. Det blir resultatet om kommissionen får gehör för de detaljerade och långtgående förslag som den lade fram den 9 december. Initiativet har tre beståndsdelar: ett förslag till direktiv om förbättrade villkor i plattformsarbete, ett utkast till riktlinjer för tillämpningen av EU:s konkurrenslagstiftning som ska tillåta kollektivavtal för ensamföretagare (se s. 4 i detta nummer) och icke-bindande regler för medlemsstater och plattformsföretag.

 Den viktigaste aspekten av direktivförslaget rör arbetsrättens gränser. Enligt förslaget måste medlemsstaterna ha mekanismer på plats för att på ett korrekt sätt avgöra vilka plattformsarbetare som omfattas av arbetsrätten. En presumtion införs som innebär att arbete som kontrolleras av plattformen på ett särskilt sätt omfattas av arbetsrätten. Med det menas att plattformen
• bestämmer ersättningen
• utfärdar bindande regler bl.a. om hur arbetet ska utföras
• övervakar eller kontrollerar kvaliteten på arbetet
• begränsar den arbetspresterandes faktiska möjligheter att välja arbetstider och neka uppdrag
• begränsar möjligheterna att bygga upp en egen kundkrets eller arbeta för andra arbetsgivare.

Om två av dessa kriterier är uppfyllda ska arbetsförhållandet anses utgöra ett anställningsförhållande. Om plattformen i det här läget vill göra gällande att det är ett uppdragstagarförhållande har den bevisbördan för detta.

Vissa rättigheter gäller oavsett om arbetaren är arbets- eller uppdragstagare. Plattformarna blir skyldiga att informera om automatiserade system för övervakning och utvärdering av arbetet, och om sådant automatiserat beslutsfattande som har avgörande betydelse för arbetsvillkor som arbetsmiljö, tillgång till arbete, inkomster, arbetstid och avstängning från plattformen. Plattformsarbetarna, deras representanter samt myndigheter har på begäran rätt att få information om vilka parametrar som används för att fatta automatiserade beslut. Insamling av personuppgifter måste hållas till ett minimum.

För såväl arbets- som uppdragstagare ska automatiserad övervakning och beslutsfattande hanteras som en del av arbetsmiljön och regelbundet utvärderas och riskbedömas. För arbetstagare ska fokus läggas på risker för psykosocial stress och ohälsosam arbetsintensitet. Plattformarna blir skyldiga att avsätta personal som övervakar effekterna av automatiska beslut och har tillräckliga kunskaper och befogenhet att ändra besluten.

De blir också skyldiga att utse kontaktpersoner som kan förklara automatiserade beslut som haft avsevärd inverkan på uppdragsoch arbetstagares arbetsvillkor. Information om ersättning och avstängning ska vara skriftlig.Om plattformsarnetaren inte är nöjd med förklaringen blir plattformen skyldig att granska beslutet och ge ett motiverat svar. Beslut som är i strid med arbetsrätten ska rättas, eller, om detta inte är möjligt ska arbetstagaren kompenseras.

Direktivet om information och samråd (2002/14) ska vara tillämpligt på beslut om att införa eller förändra system för automatiserad övervakning och beslutsfattande. För att arbetstagarna ska kunna ta ställning till denna typ av frågor får de rätt till stöd från en expert.

Myndigheterna ska informeras av plattformen om hur många personer som regelbundet utför arbete genom den och om deras arbetsvillkor. Dataskydds- och arbetsmiljömyndigheter ska samverka och dela information för att genomdriva direktivets regler.

Plattformarna blir skyldiga att förse plattformsarbetarna med tekniska system genom vilka de kan kommunicera med varandra och med sina fackliga representanter. Denna kommunikationskanal får inte övervakas av plattformen.

I tvister med plattformar får arbetarna representeras av organisationer. Den som gjort gällande en rättighet enligt direktivet omfattas av ett repressalieförbud och får inte sägas upp med anledning av detta.

Direktivet föreslås bli tillämpligt på plattformar som i kommersiellt syfte genom elektronisk kommunikation och på en kunds efterfrågan medverkar till att organisera en fysisk persons arbete. Plattformsarbete utförs online eller på plats i unionen med stöd av avtal och kan avse vilka uppgifter som helst.

Direktivet är ett minimidirektiv som kompletterar dataskyddsförordningen (2016/679), förslaget om AI-förordning (se EU & arbetsrätt nr 2/2021, s. 6) och arbetsvillkorsdirektivet 2019/1152 (se EU & arbetsrätt nr 2/2019, s. 5).

Direktivförslaget åtföljs av ickebindande rekommendationer till medlemsstaterna om att informera plattformarna om deras skyldigheter och om att stötta facklig organisering i plattformsekonomin. Branschen uppmuntras bl.a. att skapa system så att arbetstagare kan flytta sina betyg/anseendedata mellan olika plattformar.

Syftet med reglerna är att plattformsarbetare som felaktigt klassificeras som uppdragstagare ska komma att omfattas av medlemsstaternas arbetsrätt. Arbetsrättens gränser harmoniseras alltså inte. Dessutom presenteras nu för första gången på EU-nivå arbetsrättsliga regler anpassade just för plattformsarbetet. Kommissionens förslag är sammanfattningsvis omvälvande och det återstår att se vilka bestämmelser som slutligen kommer att antas i förhandlingarna mellan EU:s lagstiftare.

Niklas Selberg
universitetslektor, Lunds universitet

COM(2021) 762 Förslag till direktiv om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete, den 9 december 2021
COM(2021) 761 Bättre arbetsvillkor för ett starkare socialt Europa: dra full nytta av digitaliseringen för framtidens arbete, den 9 december 2021