EU & arbetsrätt 4 2002

Nordisk arbetsrätt framställd för resten av världen

EU & arbetsrätt har bett en tysk och en italiensk rättsvetare anmäla en ny bok om nordisk arbetsrätt.

Jonas Malmberg & Peter Wahlgren (red): Stability and Change in Nordic Labour Law, Scandinavian Studies in Law Volume 43, Stockholm Institute for Scandinavian Law 2002, 415 sid, ISBN 91-85142-57-3

Denna bok tjänar som den nordiska arbetsrättsvetenskapens framställning av sig själv utåt, och därtill väl också som dess inre monolog. Den icke nordiska läsaren gläder sig åt information om hur man i Norden har reagerat arbetsrättsligt på den utmaning som europeiseringen inneburit för juridiken, och globaliseringen för ekonomin. Det är också intressant att se hur långt den nordiska enheten på arbetsrättens område fortfarande går, inte som en aspekt av nordisk folklore, utan därför att gränsöverskridande regleringar tycks hållbarare än nationella specialiteter.

Framstående författare från (huvudsakligen) Sverige och Danmark, enstaka från Finland, Norge och Island, behandlar, alla på engelska, den kollektiva och den individuella arbetsrättens centrala teman, inramade av reflektioner om den nordiska arbetsrättens förflutna (Hasselbalch) och framtid (Bruun). Den europeiska arbetsrättens inflytande behandlas ingående av Ruth Nielsen. Jämsides med frågor kring den materiella rätten beaktas också dess konsekvenser för domarnas och arbetsmarknadsparternas arbetssätt.

Europarätten behandlas emellertid också i många andra enskilda bidrag. På det hela taget tillskrivs den ett avsevärt inflytande på den nordiska modellen. Fahlbeck avslutar dock sitt bidrag ”Industrial Relations and Collective Labour Law” med profetian att den nordiska modellen för arbetsmarknadsrelationer inte kommer att ändras i grunden: ”Plus ça change, plus ça reste le même”. Bruun förutser tvärtom en grundläggande förändring inom den nordiska arbetsrätten under den europeiska rättens inflytande, mot en starkare betoning av individen och hennes rättigheter.

Överhuvudtaget framträder en bild av snabba förändringar, så att det faller sig svårt för den utomstående läsaren att urskilja det som i ett längre perspektiv är speciellt nordiskt. Men kanske är just öppenheten för den europeiska arbetsrätten ett typiskt nordiskt karaktärsdrag. Såtillvida är betoningen på det nordiska i verkets titel och innehåll inte avskiljande i förhållande till Europa, utan en gemensam grund för vägen dit. Att man inte hals över huvud kastar sig in i det europarättsliga äventyret, utan skaffar sig klarhet om vad som kan bevaras och vad som måste ändras är förebildligt över hela det nordiska området. Statistiken över mål som hänskjuts till EG-domstolen är kanske den bästa indikationen på hur Europarätten har accepterats i de enskilda medlemsländerna. Skandinavien borde här kunna stå i främsta raden.

Peter Hanau
professor, Universität zu Köln

Läs också - Samma diagnos, annan behandling