EU & arbetsrätt 4 2005
Sverige lagreglerar inte övervakning av kollektivavtal
Det är tveksamt om det finns så stora problem med bristande efterlevnad av kollektivavtal på arbetsplatser där den fackliga organisationen saknar medlemmar att frågan behöver lagregleras. Det konstaterade professor Birgitta Nyström när hon i november överlämnade resultatet av utredningen om hur fackliga organisationer kan ges möjligheter till en effektivare bevakning av kollektivavtal till arbetslivsminister Hans Karlsson.
Utredningen tillsattes i fjol på önskemål inte minst från de fackliga organisationerna (se EU & arbetsrätt nr 3–4/2004), men i september i år begärde LO och Svenskt Näringsliv gemensamt att utredningen skulle läggas ned sedan organisationerna träffat överenskommelser som till viss del avser att reglera den fråga som utredningen haft att undersöka (se EU & arbetsrätt nr 3/2005). Birgitta Nyström hänvisar också till dessa, och konstaterar att behovet av lagstiftning därmed har blivit än mindre. Denna ståndpunkt delas även av arbetslivsministern, som i ett pressmeddelande hänvisar till samma överenskommelser och säger att den svenska modellen där arbetsmarknadens parter tillsammans löser frågor och skapar gemensamma ramar fungerar väl och att utredningen därför inte kommer att läggas till grund för någon form av lagstiftning.
Överenskommelserna gäller visserligen enligt ordalydelsen endast då en arbetsgivare tillfälligt inträder i en svensk arbetsgivarorganisation, men enligt Brigitta Nyström kan man anta att liknande bestämmelser i framtiden även kommer att införas i motsvarande hängavtal.
I utredningen konstaterar hon dock att det, oberoende av behovet, ingår i uppdraget att föreslå hur en reglering kan utformas. Enligt förslaget åläggs arbetsgivaren, efter skriftlig begäran från kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisation, att lämna ut den information som behövs för att organisationen skall kunna kontrollera om arbetsgivaren följer kollektivavtalets bestämmelser om lön och andra anställningsvillkor. Arbetsgivaren skall dock vara skyldig att lämna ut informationen endast om det finns skälig anledning att anta att kollektivavtalet inte följs. Enligt förslaget skulle regleringen gälla alla arbetsplatser där kollektivavtal gäller. Utredningen föreslår även att kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisation genom 10 § MBL bör ges rätt att förhandla med arbetsgivare även beträffande arbetstagare som inte är medlemmar i organisationen, något som inte är möjligt idag.
Som EU & arbetsrätt rapporterade i nr 2/2005 har man även i Finland utrett en effektivisering av tillsynsmöjligheterna avseende utstationerade arbetstagare. Det resulterade i ett lagförslag som antogs den 12 december. Lagen innebär bl. a. att företag som utstationerar arbetstagare till Finland men saknar verksamhetsställe där som regel skall utse en företrädare i Finland, hos vilken uppgifter om de utstationerade arbetstagarna skall förvaras. Förtroendevalda personalrepresentanter skall även kunna få ut uppgifter från denne företrädare om de utstationerade arbetstagarnas anställningsvillkor.
