EU & arbetsrätt 4 2006
Hård debatt i Norge:
– Lägg in veto mot tjänstedirektivet!
Norge bör lägga in veto mot att direktivet om tjänster på den inre marknaden tas in i EES-avtalet! Det kräver både vissa fackliga företrädare och politiker i en upprörd debatt om vad direktivet egentligen innebär.
EES-avtalet bygger på förutsättningen att det ska uppdateras i samma takt som nya EU-regler tillkommer. När EU har antagit en rättsakt som rör den inre marknaden tar EU och de fyra Efta-länderna därför upp överläggningar i den så kallade gemensamma EES-kommittén för att införliva den nya lagstiftningen med EES-avtalet. Men eftersom Efta-länderna måste vara överens för att kommittén ska kunna fatta beslut, så finns åtminstone teoretiskt en möjlighet för ett land att lägga in veto.
Alltsedan Europeiska kommissionen lade fram sitt ursprungliga förslag till tjänstedirektiv har norska LO och flera av de politiska partierna förespråkat att Norge ska överväga att utnyttja den möjligheten. Men som EU & arbetsrätt rapporterar på annan plats i detta nummer (se sid 6) ser det direktiv som slutligen antogs mycket annorlunda ut. Många aktörer vidhåller trots det att Norge bör lägga in sitt veto, och en het debatt har uppstått om vad direktivet innebär. Fortfarande i november, då direktivet i realiteten var antaget och det stod klart att ursprungslandsprincipen var utrensad, kunde en stor tidning som Dagsavisen påstå att löner och arbetsvillkor för utstationerad personal enligt direktivet skulle bestämmas av avsändarlandet.
Företrädare för olika LO-förbund riktar hård kritik mot LO-ledningen, sedan den hävdat att direktivet i sitt slutliga skick inte kommer att försvåra fackföreningsrörelsens möjligheter att bekämpa social dumpning, och forskare beskylls för att vara Europeiska kommissionens lakejer när de försöker ge saklig information om direktivets innehåll.
– Det skulle vara en ren symbolhandling att lägga in veto mot tjänstedirektivet, säger Jon Erik Dølvik, forskningsledare vid norska Fafo.
– Det har t ex sagts att Norge har bättre möjligheter att kontrollera utländska företag idag än om tjänstedirektivet införs. Men Norge kräver inte ens idag att utlänningar ska ha särskilt tillstånd, kontor, representant eller ansvarig ledning här för att tillfälligt tillhandahålla tjänster, vilket dessa kritiker menar är en förutsättning för effektiv tillsyn.
På samma sätt är det ett inhemskt problem att arbetsmarknadens parter knappt utnyttjar möjligheten att få kollektivavtal allmängiltigförklarade, menar Dølvik.
– När folk ger intryck av att hindren mot effektiva åtgärder mot social dumpning ligger i Bryssel så förbiser de att lönedumpning är helt legal i stora delar av norskt arbetsliv på grund av hål i det norska lag- och avtalssystemet.
