EU & arbetsrätt 2 2009
Europeiskt avtal om förlängd föräldraledighet men ingen enighet om särskild ledighet för mammor
Mammor och pappor ska få
rätt till minst fyra månaders
föräldraledighet,
tycker den Europeiska fackliga
samorganisationen EFS och de europeiska
arbetsgivarorganisationerna
BusinessEurope, Ueapme och
CEEP som har omförhandlat avtalet
om föräldraledighet från 1996.
Avtalet väntas bli slutligt antaget av
organisationernas beslutande organ
under juni månad. Därefter är det
meningen att Europeiska kommissionen
ska föreslå ett direktiv
som ska göra avtalet bindande för
medlemsstaterna.
Enligt det gamla avtalet, som
genomförts genom
direktiv 96/34,
får föräldrarna tre månaders ledighet,
och inget hindrar att den ena
föräldern tar ut dem alla tre. För att
uppmuntra ett mer jämlikt uttag av
föräldraledighet har parterna enats
om att den fjärde månad som nu
ska införas inte ska kunna överlåtas
mellan föräldrarna.
Medlemsstaterna och/eller arbetsmarknadens
parter ska också
• överväga om kvalifikationskrav och tillämpningsföreskrifter för
ledigheten behöver anpassas till
behoven hos föräldrar med handikappade
eller långtidssjuka barn;
• vidta åtgärder för att skydda
arbetstagarna inte bara mot uppsägning,
som idag, utan även mot
att behandlas mindre förmånligt
för att de har begärt eller utnyttjat
föräldraledighet;
• vidta åtgärder för att garantera
att arbetstagare ska ha möjlighet att
begära ändrade arbetstider när de
återvänder från föräldraledighet.
Avtalet ger inte rätt till någon
betalning under ledigheten, vare sig
lön eller socialförsäkringsförmåner.
I avtalets ingress uppmärksammar
parterna ändå att inkomsten har
betydelse för uttaget av föräldraledighet,
”särskilt bland pappor”. I
klausul 5 om anställningsrättigheter
och icke diskriminering fi nns också
en ny skrivning som kanske kan
uppfattas som en uppmaning till
medlemsstaterna och arbetsmarknadens
parter att se till att någon
form av lön betalas under föräldraledigheten.
Men någon förpliktelse kan man inte läsa in.
En rätt till viss betald ledighet,
i varje fall för mammor, finns
däremot i
mödraskyddsdirektivet
(92/85) som även det håller på
att omarbetas (se EU & arbetsrätt
nr 4/2008 sid 7). Enligt kommissionens
förslag ska ledigheten för
gravida kvinnor och nyblivna och
ammande mödrar förlängas från
14 till 18 veckor. Den här ledigheten,
som motiveras av skyddet
för kvinnans och barnets hälsa,
är delvis obligatorisk. Om kommissionen
får som den vill ska en
nybliven mamma vara tvungen att
ta ledigt i sex veckor i stället för
två, som idag. Flera medlemsstater,
bland dem Sverige, motsätter
sig en förlängning av den ledighet
som är reserverad för kvinnan,
eftersom den riskerar att urholka
pappors rätt att vara föräldralediga
och påverka kvinnors situation på
arbetsmarknaden negativt.
Parlamentet skulle ha röstat om
förslaget i maj, men var så oenigt
att det skickades tillbaka till utskottet.
