EU & arbetsrätt 4 2011
Arbetsgivarna röstade för förstärkta sociala rättigheter i EU
EU:s Ekonomiska och sociala
kommitté (EESK) antog under
hösten ett yttrande med
anledning av Europeiska kommissionens
meddelande om en strategi
för tillämpning av stadgan om de
grundläggande rättigheterna (se
EU
& arbetsrätt nr 4/2010 s. 3).
EESK, som är en fördragsbaserad EU-institution av rådgivande karaktär med högst 350 medlemmar, är betydligt mera konkret än Europeiska kommissionen i sina rekommendationer. Flera av dem har arbetsrättslig relevans. Bland annat understryker kommittén i anknytning till den ekonomiska krisen inom EU att inga pakter, återhämtningsplaner eller andra åtgärder som vidtas av EU och/eller medlemsstaterna får på något sätt bryta mot grundläggande rättigheter som rätten till information och samråd, rätten till kollektiva avtalsförhandlingar och kollektiva stridsåtgärder. Av intresse är också att kommittén, efter att ha påmint om att artikel 151 i EUF-fördraget syftar till att ”förbättra levnads- och arbetsvillkor och därigenom möjliggöra en harmonisering samtidigt som förbättringarna bibehålls”, kräver att varken ekonomiska friheter eller konkurrensbestämmelser får ha företräde framom grundläggande sociala rättigheter, och att man till fördragen borde foga ett protokoll om framsteg på det sociala området för att förankra denna princip.
Det är värt att notera att också arbetsgivarrepresentanterna i kommittén röstade för yttrandet, som antogs så gott som enhälligt. Kravet på ett socialt protokoll till fördraget är intressant särskilt mot bakgrund av att fördragsändringar igen blivit aktuella i samband med försöken att lösa den pågående ekonomiska krisen.
