EU & arbetsrätt 3-4 2016
Nytt försök med EU-regler om högkvalificerad arbetskraft
Nu banne mig ska de eftertraktade högkvalificerade arbetskraftsmigranterna lockas till EU. I juni i år skred Kommissionen till verket och lade fram ett förslag till reviderat ”blåkortsdirek-tiv”.
Inom EU anses det råda strukturell brist på viss arbetskraft. Tillgång till rätt kompetens anses vara avgörande för EU:s tillväxt och konkurrenskraft. Det så kallade blåkortsdirektivet (2009/50) som innehåller regler om tillträde till och vistelse på EU:s arbetsmarknad för hög-kvalificerad arbetskraft skulle svara på detta behov, men har fått mycket begränsad effekt. Direktivets regler kan tillämpas parallellt med nationella regler, och de rättigheter och proc-edurer som blåkortsdirektivet föreskriver har inte kunnat konkurrera med existerande natio-nella regelverk (se EU & arbetsrätt nr 3/2015 s. 5). En stor besvikelse var också de ytterst begränsade möjligheter till rörlighet mellan EUs medlemsstater som direktivet för med sig.
En viktig skillnad i det föreslag till revidering som kommissionen nu lagt fram är att nation-ella system inte längre ska kunna tillämpas parallellt med direktivet. Därmed kan det bidra till en gemensam EU-reglering på området. Förslaget innebär också att trösklarna för att om-fattas av direktivet sänks. Bland annat sänks kravet på den lön som arbetstagaren ska ha för att kunna få ett EU-blåkort. Därmed blir det lättare för bland annat nyutexaminerade arbets-tagare att utnyttja regelverket. Till det kommer att medlemsstaternas möjlighet att styra tillträdet genom arbetsmarknadstest ska tas bort. Sammantaget förändrar detta direktivets funktion som arbetsmarknadsreglerande. Istället ska all form av kvalificerad kompetens (tre års högskolestudier eller motsvarande) välkomnas så länge en arbetsgivare lämnar ett anställningserbjudande.
Andra föreslagna förändringar är att blåkortsinnehavaren nu fritt ska kunna byta arbetsgiv-are för annat högkvalificerat arbete och parallellt också kunna arbeta som egenföretagare. Redan efter 12 månader (nu 24) ska arbetstagaren kunna ta arbete i en annan EU-medlems-stat. Blåkortsinnehavarna ska också kunna få permanent uppehållsrätt i EU redan efter tre år. För andra personer krävs fem års laglig vistelse i ett EU-land.
Om medlemsstaterna vill ska de kunna inrätta ett system för godkännande av arbetsgivare och därmed göra det möjligt att få en ansökan prövad inom 30 dagar.
De föreslagna bestämmelserna skulle göra det mer attraktivt att arbeta i EU och underlätta för vissa arbetstagare att få tillträde till EU:s arbetsmarknad. En viss farhåga finns för att de lägre trösklarna kan bidra till att inhemsk arbetskraft konkurreras ut. Lönetrösklarna utman-ar också den svenska kollektivavtalsmodellen (Danmark omfattas inte av direktivet). Arbets-kraftsmigrantens position skulle emellertid stärkas. Frågan är dock om medlemsstaterna är beredda att acceptera förslagen. Många svenska remissinstanser ställer sig exempelvis av-visande till att inte kunna ha kvar det svenska systemet för arbetskraftsinvandring som i många avseenden är långt smidigare.
