EU & arbetsrätt 1 2022

”Gult kort” från Sverige mot plattformsdirektiv Danmark och Finland mer positiva

Förslaget till direktiv om bättre arbetsvillkor vid plattformsarbete undergräver arbetsmarknadens parters självbestämmande och hotar den svenska arbetsmarknadsmodellen. Därmed strider det mot principen att EU ska vidta åtgärder bara om syftet inte kan uppnås av medlemsstaterna själva (närhetsprincipen). Det menar Sveriges riksdag som har lämnat in ett ”gult kort” mot förslaget. Danmark och Finland går inte så långt, men även för dem tycks förslaget om när en plattformsarbetare ska anses anställd av plattformen vara en stötesten.

Som EU & arbetsrätt rapporterade i förra numret (nr 4/21 s. 1) föreslår kommissionen bland mycket annat att en plattformsarbetare som utgångspunkt ska betraktas som arbetstagare – och följaktligen omfattas av arbetsrätten – om minst två av fem kriterier som räknas upp i direktivet är uppfyllda, en så kallad presumtionsregel. Om plattformsföretaget inte håller med har det bevisbördan för att han eller hon i själva verket är uppdragstagare. Samtidigt står det i direktivförslaget att medlemsstaterna ska ha lämpliga förfaranden för att fastställa om plattformsarbetaren är arbetstagare enligt den definition som gäller i medlemsstaterna.

Det här går inte ihop, enligt den svenska riksdagen. Om medlemsstaternas egna definitioner av arbetstagarbegreppet ska gälla kan direktivet inte i detalj föreskriva vilka förutsättningar som ska avgöra vem som är anställd. Då blir det svenska arbetstagarbegreppet ogiltigförklarat. Det kan i sin tur få återverkningar på både skattesystemet och socialförsäkringarna, menar riksdagen som den 2 mars beslöt att lämna in ett motiverat yttrande (”gult kort”) till EU:s lagstiftande institutioner.

Enligt majoriteten i riksdagens arbetsmarknadsutskott var det enbart den här presumtionsregeln som stred mot närhetsprincipen. En minoritet som bestod av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna i utskottet menade dock att EU inte ska lägga sig i plattformsarbetarnas villkor över huvud taget. När riksdagen röstade om utskottets betänkande gick den på minoritetens linje och lämnade alltså in ett motiverat yttrande mot förslaget i dess helhet.

Ur Finlands synvinkel förefaller direktivförslaget vara förenligt med närhetsprincipen och proportionalitetsprincipen, enligt en skrivelse från statsrådet till Finlands riksdag i februari. Visserligen utredde regeringen då fortfarande hur den skulle ställa sig till presumtionsregeln, men framhöll att det är viktigt att direktivförslaget hänvisar till medlemsstaternas egen definition av vem som är arbetstagare.

I förhandlingarna om direktivet strävar regeringen efter att presumtionen om anställningsförhållandet ”förtydligas” i förhållande till den nationella lagstiftningen och praxisen. Utskottet för arbetsliv och jämställdhet i Finlands riksdag anslöt sig den 17 mars till regeringens bedömning.

Inte heller Danmarks regering ifrågasätter i sitt grund- og nærhedsnotat till Folketingets Europautskott att förslaget är förenligt med närhetsprincipen. Men när den skriver om presumtionsregeln kan man notera att den stöder att direktivet ”ger möjlighet” att införa en sådan – enligt kommissionens förslag skulle det vara obligatoriskt för medlemsstaterna. Regeringen tillägger att den tänker arbeta för ”et nationalt råderum i formodningsreglen under hensyntagen til den danske arbejdsmarkedsmodel”. Liksom i den svenska riksdagen förefaller meningarna om direktivförslaget ha varit delade i Folketinget. Ett eventuellt uttalande stod på sysselsättningsutskottets dagordning, men där kunde man inte enas.

Ifall minst en tredjedel av de nationella parlamenten lämnar in motiverade yttranden över ett lagstiftningsförslag till Europaparlamentet, ministerrådet och Europeiska kommissionen måste kommissionen ompröva sitt förslag. Det kommer inte att ske denna gång. När tiden hade gått ut var Sverige ensamt om att ha lämnat in ett sådant.

Förhandlingarna om direktivförslaget kommer alltså otvivelaktigt att gå vidare. Och även om Sveriges riksdag har tagit till storsläggan handlar det för regeringens del om att delta i förhandlingarna och försöka ”minimera skadan”. Då förefaller de nordiska länderna trots allt ha vissa gemensamma intressen.

Kerstin Ahlberg