EU & arbetsrätt 3 2023

Transportarbetareförbundet går till Europadomstolen för att få uteslutning av SD-politiker prövad

• Svenska Transportarbetareförbundet har beslutat klaga till Europadomstolen för mänskliga rättigheter sedan Högsta domstolen vägrat ge prövningstillstånd i målet om den lastbilschaufför som uteslutits på grund av sina politiska uppdrag för Sverigedemokraterna (SD). Hovrättens dom, som innebar att det var fel att utesluta medlemmen (se EU & arbetsrätt nr 4/2022 s. 4), står alltså fast. Enligt Transport kränker domen föreningsrätten enligt artikel 11 i Europakonventionen.

Det var när mannen blev invald i kommunfullmäktige för Sverigedemokraterna som han uteslöts ur sitt fackförbund. Uteslutningen motiverades med att SD, som beskriver sig själv som ett nationalistiskt, socialkonservativt parti, för en politik som är oförenlig med förbundets ändamål och att medlemmen genom att aktivt verka för denna inte har varit lojal mot Transports stadgeenliga målsättningar.

Mannen gick till domstol för att få beslutet ogiltigförklarat och både tingsrätten och hovrätten gav honom rätt.

I sitt överklagande till Högsta domstolen anförde förbundets ombud att hovrätten prövat tvisten utifrån avtalsrättsliga principer med hänvisning till praxis som inte är relevant. Domarna från 1990-talet gällde inte fackföreningar och de senaste HD-avgörandena om uteslutning av medlemmar från fackliga organisationer är från 1940-talet. På den tiden innehöll kollektivavtalen så kallade organisationsklausuler som innebar att arbetsgivaren inte fick anställa personer som inte var medlemmar i facket. Då hade medlemskapet alltså stor betydelse för människors möjlighet att försörja sig vilket blev avgörande för HD:s ställningstagande. Men sådana klausuler är numera utmönstrade från svensk arbetsmarknad, påpekar förbundet. Sedan dess har samhället utvecklats på ett sätt som gör HD:s gamla praxis irrelevant. Arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal måste tillämpa kollektivavtalets bestämmelser om löner och allmänna arbetsvillkor även på arbetstagare som inte är medlemmar i facket. Dessa får också del av de kollektivavtalsreglerade försäkringarna om tilläggspension och arbetsskador.

Sedan 1940-talet har också en omfattande rättighetsreglering tillkommit. Sverige har ratificerat ILO:s konvention nr 87 om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten och Europakonventionen om mänskliga rättigheter, som senare också blivit svensk lag. Enligt den senare får föreningsfriheten begränsas endast genom lag och eventuella begränsningar måste vara nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till vissa bestämda intressen. Även i regeringsformen finns skydd för föreningsfriheten. Rättsutvecklingen innebär således att det är regleringen av mänskliga rättigheter, inte avtalsrättsliga principer, som är den relevanta rättskällan, summerar LO-TCO Rättsskydd som företräder Transport i domstolarna.

Och enligt rättighetsregleringen innebär hovrättens dom ett ingrepp i förbundets medlemmars rätt att bestämma sina egna regler och sköta sina inre angelägenheter, fortsätter Transports ombud. För det krävs lagstöd för vilket saknas i detta fall – något som även hovrätten själv konstaterade. Trots det prövar den uteslutning genom en objektiv, inte en subjektiv, tolkning av Transports stadgar.

Samma argumentation som LO-TCO Rättsskydd framförde i sitt överklagande till HD räknar ombuden med att använda även inför Europadomstolen.

Kerstin Ahlberg

LO-TCO Rättsskydd, överklagande till Högsta domstolen den 4 januari 2023 Protokoll vid tillståndsprövning, mål T 123-23, Högsta domstolens beslut den 7 juli 2023