EU & arbetsrätt 4 2022
Danmark tar minimilönedirektivet till EU-domstolen, Sverige genomför det men Norge och Island omfattas inte
Danmarks nytillträdda regering kommer att väcka talan i EU-domstolen för att få direktivet om tillräckliga minimilöner (2022/2041) ogiltigförklarat. Den svenska regeringen tänker däremot inte göra det, trots att även den röstade emot direktivet. Och i Norge och Island behöver det inte genomföras alls. I Finland har direktivet hela tiden varit i huvudsak okontroversiellt.
Danskarnas avsikt att ta direktivet till EU-domstolen framgår av en kortfattad punkt på sidan 14 i det Regeringsgrundlag som den nya koalitionsregeringen lade fram den 14 december. Nyheten fick omedelbart företrädare för svenska fackliga organisationer att kräva att Sverige skulle göra gemensam sak med Danmark. Men Sveriges biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg hade i en intervju på Altinget.se redan tidigare meddelat att regeringen inte tänkte väcka ogiltighetstalan. Enligt ministern hade regeringen under senare delen av förhandlingarna om direktivet fått gehör för några av sina och de svenska parternas viktigaste synpunkter, och förhandlingsresultatet skulle nu gå att hantera utan att man behöver göra några ingrepp i den svenska lönebildningsmodellen.
Den 15 december tillsatte regeringen följaktligen en utredning om hur direktivet ska genomföras i Sverige. Utredare är Carina Gunnarsson, tidigare generaldirektör för Medlingsinstitutet. Enligt kommittédirektiven (Dir. 2022:140) ska utgångspunkten vara att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska värnas med fullständig respekt för arbetsmarknadens parters autonomi och deras rätt att förhandla om och ingå kollektivavtal. Det ingår inte i uppdraget att föreslå några andra åtgärder än vad som är nödvändigt för att EU-direktivet ska kunna genomföras. Utredningen ska vara klar den 23 juni 2023.
För Danmarks regering brådskar det nu att lämna in stämningsansökan. Det måste göras före den 18 januari. Formellt är det inte uteslutet att den svenska regeringen intervenerar på danskarnas sida i ett senare skede – förslagsvis när Spanien har tagit över ordförandeskapet i EU från Sverige. Frågan är bara om det är politiskt gångbart.
Situationen för Norge och Island är annorlunda. De flesta EU-direktiv som handlar om arbetsrätt blir också en del av EES-avtalet och ska följaktligen genomföras också där (se EU & arbetsrätt nr 1/2022 s. 3) och även i Norge har kritiken mot minimilönedirektivet varit massiv. Men Norges regering har nu dragit en lättnadens suck: Eftersom direktivet inte var märkt som EES-relevant när det publicerades i EU:s officiella tidning drar regeringen slutsatsen att Europeiska kommissionen anser att rättsakten faller utanför EES-avtalet. Det sammanfaller med den preliminära rättsliga bedömning som Norge själv har gjort, heter det i ett pressmeddelande.
Den uppjagade debatten övriga Norden saknar helt motsvarighet i Finland. Finland har redan från första början välkomnat direktivet (se EU & arbetsrätt nr 3–4/2020 s. 2).
Kerstin Ahlberg
