EU & arbetsrätt 4 2023

Generaladvokat : Danskt parkeringsförbud hindrar knappast rörlighet för tjänster

• Jag är inte övertygad om att Danmarks förbud mot att parkera mer än 25 timmar på allmänna rastplatser verkligen innebär ett hinder för den fria rörligheten för tjänster. Det skriver EU-domstolens generaladvokat Athanasios Rantos i sitt förslag till dom i mål C-167/22 där Europeiska kommissionen väckt talan mot Danmark för fördragsbrott (se EU & arbetsrätt nr 2/2022 s. 2).

Parkeringsförbudet är ytterligare en av de åtgärder som Danmark infört för att motverka otillbörlig konkurrens från transportföretag från låglöneländer. Regeln kom till i samband med uppgörelsen om statsbudgeten 2018 och formellt gör den inte skillnad mellan utländska och inhemska företag. Det uttalade syftet var dock att i synnerhet förhindra ”långtidsparkering av utländska lastbilar på danska rastplatser”.

I realiteten påverkar regeln också huvudsakligen utländska transportföretag, menar kommissionen. Den gör det svårare för förare av lastbilar från utlandet att följa reglerna om veckovila och sammanlagd körtid i förordningen om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet (561/2006). Transportföretag som inte är etablerade i Danmark behöver nämligen parkeringsområden och rastplatser i landet för att förarna ska kunna vila och ta raster, medan transportföretag som har ett driftsställe i Danmark lättare kan låta sina förare köra sina lastbilar dit. Kommissionen hävdar därför med stöd av Polens regering att 25-timmarsgränsen innebär ett hinder för den fria rörligheten för tjänster.

EU-domstolens generaladvokat är dock inte övertygad. Han påpekar att bevisbördan ligger på kommissionen och kommer fram till att den inte har lagt fram tillräckliga bevis för att regeln verkligen innebär ett hinder för den fria rörligheten.

Kerstin Ahlberg

C-167/22 kommissionen mot Danmark, generaladvokatens yttrande 7 september 2023