EU & arbetsrätt 2 2024

EU-DOMSTOLENS GENERALADVOKAT I STAVLA-MÅLET:
Lägre traktamenten för kabinpersonalen kan motiveras om facken prioriterade olika

• Att traktamentena regleras i två separata kollektivavtal slutna med skilda fackförbund är inte i sig tillräckligt för att rättfärdiga att kabinpersonalen får lägre traktamenten än piloterna. Det kan motiveras endast om arbetsgivaren kan lägga fram konkreta bevis för att skillnaden följer av ett berättigat mål som inte har samband med kön, exempelvis att de två fackförbunden haft olika prioriteringar under kollektivavtalsförhandlingarna. Det skriver EU-domstolens generaladvokat i sitt förslag till dom i det uppmärksammade Stavla-målet som oroar arbetsmarknadens parter i Danmark och Sverige (se EU & arbetsrätt nr 3/2003 s. 1).

Flygbolaget Air Nostrum, tecknade först kollektivavtal med de stora fackförbunden UGT, CCOO och USO om villkor för kabinpersonalen. Drygt ett år senare ingick bolaget kollektivavtal med piloternas fackförbund. Det avtalet gav piloterna högre ersättning för hotell, måltider och andra kostnader vid resor i tjänsten än kabinpersonalen fick.

Eftersom största delen av kabinpersonalen är kvinnor och piloterna till övervägande del är män gick Stavla, som organiserar kabinpersonalen, till domstol och yrkade att reglerna i det första kollektivavtalet skulle ogiltigförklaras med motiveringen att de innebar indirekt könsdiskriminering.

Den spanska domstol som ska avgöra tvisten bad EU-domstolen om hjälp med att tolka likabehandlingsdirektivet (2006/54) och frågade om skillnaderna i traktamenten innebär indirekt diskriminering när särbehandlingen beror på att arbetsgivaren tillämpar två skilda kollektivavtal som den slutit med olika fackliga företrädare.

Såväl Danmarks som Sveriges regering har yttrat sig i målet. Den svenska regeringen argumenterar utförligt för att särbehandlingen är motiverad av ett mål som är berättigat i den aktuella situationen, nämligen att värna arbetsmarknadsparternas autonomi och rätten att förhandla och ingå kollektivavtal, som skyddas i EU-stadgan, Europakonventionen, europeiska sociala stadgan, FN:s konventioner och ILO:s kärnkonventioner. Att jämföra villkor i olika kollektivavtal som har förhandlats fram mellan olika parter riskerar att leda till en situation där det inte längre går att upprätthålla den fria förhandlingsrätten för parterna, enligt regeringen.

Så enkelt är det emellertid inte, menar generaladvokaten. Enbart det faktum att särbehandlingen följer av två olika kollektivavtal är inte tillräckligt för att rättfärdiga den. Däremot kan den nationella domstolen beakta om skillnaderna i traktamenten mellan de två kollektivavtalen beror på andra objektiva faktorer som inte har samband med kön.

Av handlingarna i målet inför EUdomstolen framgår, enligt generaladvokaten, inga sådana omständigheter. Men om arbetsgivaren skulle lägga fram precisa och övertygande bevis för att särbehandlingen har att göra exempelvis med olika prioriteringar hos fackförbunden, ankommer det på den nationella domstolen att avgöra om det verkligen är så. Om arbetsgivaren lyckas övertyga den nationella domstolen om detta, ska den också kontrollera om medlen för att nå målet är proportionella, slutar han.

Generaladvokaten resonerar ingående om vilka bevis som krävs. Han är uppenbarligen mycket misstänksam mot Air Nostrums försvar. Domen emotses med spänning.

Kerstin Ahlberg

C‑314/23 Sindicato de Tripulantes Auxiliares de Vuelo de Líneas Aéreas (STAVLA), Ministerio Fiscal mot Air Nostrum, Líneas Aéreas del Mediterráneo SA m.fl., generaladvokatens förslag till dom den 6 juni 2024

 

Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör