EU & arbetsrätt 3 2024


Regeringarna överens om europeiska företagsråd –men vad tycker det nyvalda parlamentet?

• En revidering av direktivet om europeiska företagsråd från 2009 har kommit ett steg närmare att bli verklighet efter att medlemsstaternas regeringar nått en politisk kompromiss om en så kallad allmän riktlinje i ministerrådet. Det innebär att förhandlingarna med Europaparlamentet kan börja så snart detta samlat sig kring ett eget förhandlingsmandat.

2009 års direktiv fastställer minimikrav för inrättande av organ – europeiska företagsråd – för arbetstagarrepresentation i vissa multinationella företag för att hantera gränsöverskridande information och samråd mellan arbetsgivaren och arbetstagarna i de olika medlemsländerna.

Kompromisstexten från ministerrådet innehåller ett antal ändringar i förhållande till kommissionens förslag (se EU & arbetsrätt nr 1/2024 s. 4).

Ramen för de europeiska företagsrådens verksamhet, dvs. det omstridda och oklara begreppet ”gränsöverskridande frågor” ska förtydligas. Ministerrådets förslag är att definitionen ska lyda: ”sådana frågor som rimligen kan förväntas beröra hela gemenskapsföretag […] eller minst två av deras företag eller driftställen som är berörda i olika medlemsstater”. Detta villkor ska vara uppfyllt om arbetstagare i mer än medlemsstat ”kan förväntas” bli påverkade av en åtgärd, eller att arbetstagare i en medlemsstat påverkas av den, och ”arbetstagare i en annan medlemsstat rimligen kan förväntas påverkas av följderna av dessa åtgärder”. Enligt skäl 5 i direktivförslaget kan det handla om förändringar i personalstyrkan eller produktionen med inverkan på ”den gränsöverskridande leveranskedjan eller produktionsverksamheten”. Åtgärder med obetydlig verkan ska inte omfattas.

Skyldigheten att sträva efter jämn könsfördelning i företagsråden behålls, men det framhålls särskilt att nationell lagstiftning och praxis om val av arbetstagarrepresentanter inte påverkas av denna strävan.

Sekretessreglerna ska, enligt ministerrådet, justeras så att krav på att information till företagsråden ska hemlighållas eller att företaget helt får undanhålla dem information endast får förekomma så länge som skälen till begränsningarna finns kvar.

Medlemsstaterna vill också ha friare händer att utforma sina sanktionssystem för överträdelser av reglerna. Enligt den allmänna riktlinjen återfinns emellertid alltjämt de faktorer som ska beaktas vid fastställande av sanktionerna i skälen till direktivet.

Medlemsstaternas skyldighet att säkerställa effektiva rättsmedel och tillgång till rättslig prövning framhålls tydligare.

Det var Europaparlamentet som i februari 2023 begärde en revidering av direktivet om europeiska företagsråd varpå kommissionen i januari 2024 lade fram sitt förslag. Europaparlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor har diskuterat översynen, men parlamentet har ännu inte samlat sig kring ett förhandlingsmandat. Därför är det oklart hur långt ifrån varandra institutionerna står. Sedan parlamentet 2023 behandlade frågan har det hållits val och sammansättningen i parlamentet är förändrad. Det är således inte säkert att parlamentets ståndpunkt kvarstår.

Förtydligandet och breddningen av reglernas tillämpningsområde är dock en punkt där man kan tänkas vara överens: ändring av begreppet gränsöverskridande fråga fanns med i parlamentets resolution 2023. Parlamentet begärde då också att definitionen av vad som är samråd ska skärpas så att företagsrådet ska få ett motiverat svar på sina synpunkter innan företagsledningen fattar beslut. Arbetsgivaren skulle då också bli skyldig att beakta rådets synpunkter. Någon sådan skyldighet återfinns emellertid inte i ministerrådets kompromisstext. Detsamma gäller Europaparlamentets begäran från 2023 att företagsbeslut ska skjutas upp om informations- och samrådsprocedurerna inte följts. Parlamentet har vidare begärt skärpta regler om sanktioner – alltså inte förenklade, som i ministerrådets kompromiss.

Parlamentsvalet 2024 innebär sannolikt att avståndet mellan parlamentets position och ministerrådets ökat med en förlängd lagstiftningsprocess som trolig följd.

Niklas Selberg, docent
Lunds universitet

Not från Coreper till Rådet 10750/24, Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2009/38/EG vad gäller inrättandet av europeiska företagsrådet och deras funktionssätt och effektiv tillämpning av rättigheterna till gränsöverskridande information och samråd – Allmän riktlinje


Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör