EU & arbetsrätt 1 2025
Kommissionen: Med en 28:e rättsordning slipper företag tillämpa nationell arbetsrätt
• Ingen ny arbetsrättslig lagstiftning står på Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2025 som är helt inriktat på regelförenkling och att mjuka upp/upphäva existerande regler. Redan nu aviserar kommissionen dock att den senare under mandatperioden tänker föreslå en rättsakt som ska göra det möjligt för vissa företag att verka på den inre marknaden utan att behöva tillämpa medlemsländernas nationella rätt på flera områden – däribland deras arbetsrättsliga regler.
EU:s politik går sannerligen i vågor. Under den förra mandatperioden lade kommissionen under Ursula von der Leyen fram en lång rad förslag till lagstiftning för att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter, inte minst det omstridda direktivet om tillräckliga minimilöner. Men i meddelandet om kommissionens planer för 2024 – 2029 och arbetsprogrammet för 2025 är det helt andra tongångar.
Tyngdpunkten i båda dokumenten ligger på regelförenkling och avreglering som förväntas leda till ökat välstånd och stärkt konkurrenskraft (se t.ex. artikeln om kommissionens så kallade omnibus-paket på s. 1 i detta nummer).
Mest uppseendeväckande ur arbetsrättsligt perspektiv är kommissionens plan att ta fram ”en 28:e rättslig ordning” för att nystartade och expanderande företag ska kunna investera och verka på den gemensamma marknaden utan att behöva ta hänsyn till 27 medlemsländers olika rättsordningar. Den 28:e ordningen ska ”förenkla tillämpliga regler och minska kostnaderna för misslyckanden, inbegripet alla relevanta aspekter av bolagsrätt, insolvensrätt, arbetsrätt och skatterätt”.
Liknande ordningar har diskuterats under tidigare perioder när EU:s politik varit särskilt inriktad på att underlätta den fria rörligheten på den inre marknaden. Det är så att säga kommissionens lösning på ”problemet” att medlemsländerna är fria att anta mer förmånliga regler än EU:s minimiregler på vissa rättsområden – bland annat arbetsrätten. Detta kallas av kommissionen gold plating (förgyllning) och det är inte positivt menat (se till exempel EU & arbetsrätt nr 4/2011 s. 1). Den skulle helst se att EU:s regler inte bara var ett golv utan också lade ett tak för medlemsstaternas lagstiftare.
I de aktuella dokumenten återkommer kommissionen än en gång till att gold plating ska motarbetas, och planerar att samarbeta tätare med medlemsstaterna för att hjälpa dem på traven i detta.
Europafacket EFS är, som väntat, mycket kritiskt till att kommissionen inte har för avsikt att lägga fram lagförslag som skulle stärka arbetstagarnas ställning. EFS välkomnar att kommissionens arbetsprogram innehåller ett åtagande att ”arbeta för sysselsättning av hög kvalitet med goda arbetsvillkor, höga normer för hälsa och säkerhet samt kollektiva förhandlingar”, det organisationen invänder mot är att det inte ska ske genom lagstiftning. Enligt EFS behövs det ett direktiv om rättvis omställning som ger arbetstagare rätt till betald ledighet för utbildning om man ska kunna hantera förändringar och förebygga förlust av arbetstillfällen. EFS efterlyser också ett helt paket med andra regler som begränsar långa entreprenadkedjor, upphandlingsregler som gynnar kollektivavtalsbundna företag, ett direktiv om förebyggande av stress i arbetet, ett som garanterar rätten att koppla ner och ett direktiv om artificiell intelligens i arbetslivet.
När det gäller direktiven om offentlig upphandling ska det tilläggas att kommissionen nyligen har genomfört ett offentligt samråd om en översyn, så något planerar den att göra. Om resultatet kommer att motsvara Europafackets förväntningar återstår att se.
Kerstin Ahlberg
A Simpler and faster Europe. Communication on implementation and simplification 2024–2029
