EU & arbetsrätt 3 2025

Parterna kräver: Standardiseringsorgan ska hålla sig borta från sociala frågor

• EU måste förhindra att privata standardiseringsorgan börjar anta standarder om frågor som hör till arbetsmarknadsparternas område! Det är budskapet i ett gemensamt brev från Europafacket och arbetsgivarorganisationerna Businesseurope, SME united och SGI Europe till Europeiska kommissionens två vice ordförande Stéphane Séjourné och Roxana Mînzatu.

Det som oroar organisationerna är att allt fler standardiseringsorgan på internationell och europeisk nivå antar standarder med regler om personaladministration, praktikarbete, socialt ansvar med mera som kommer i konflikt med arbetsrättsliga regler och kollektivavtal i medlemsländerna.

Frågan är inte ny.

Ända sedan 1980-talet har olika europeiska standardiseringsorgan antagit tekniska standarder för exempelvis maskiner och andra produkter. Kommissionen uppdrar åt standardiseringsorganen att enas om vilka tekniska krav en viss produktkategori ska uppfylla för att vara förenliga med EU:s arbetsmiljölagstiftning, och när en sådan s.k. harmoniserad standard antagits kan medlemsländerna inte längre ha egna standarder. På så sätt har EU inte bara kunnat anta en mängd minimikrav för hälsa och säkerhet, det har också gynnat den fria rörligheten för varor.

2013 ville kommissionen stimulera den fria rörligheten för tjänster på samma sätt och ge standardiseringsorganen mandat att förhandla fram standarder för tjänster (se EU & arbetsrätt nr 1/2013 s. 1). Det fanns då redan (minst) ett exempel, en harmoniserad standard för flygplats- och luftfartssäkerhetstjänster. Den handlade om personalpolitik och rekrytering och beskrev till exempel hur ett anställningsavtal skulle se ut och räknade upp tretton beteenden som kunde vara saklig grund för uppsägning eller avskedande.

Den gången lyckades Europafacket och den svenska regeringen utverka ett undantag så att de artiklar som rör personalfrågor inte blev tillämpliga i Sverige (se EU & arbetsrätt nr 2/2013 s. 1). Men de gäller i alla andra medlemsländer som inte har anmält att de vill ha undantag.

Att frågan nu åter har blivit aktuell, beror på att EU:s förordning om europeisk standardisering (1025/2012) håller på att revideras som ännu ett steg i kommissionens ambition att stärka EU:s konkurrenskraft. Och den här gången vänder sig de europeiska arbetsmarknadsparterna gemensamt till kommissionen för att förhindra att utvecklingen fortsätter.

Vi stöder utvecklingen av tekniska standarder, men inte av standarder som ger sig in på frågor som är arbetsmarknadsparternas sak, skriver de.  

Kerstin Ahlberg