EU & arbetsrätt 1 2018


Hemlig kameraövervakning vid misstankar om stölder kränkte arbetstagares privatliv enligt EKMR

Hemlig kameraövervakning av arbetstagare utgör ett avsevärt intrång i deras privatliv enligt artikel 8 i Europakonventionen (EKMR), och staterna är skyldiga att garantera att de har ett tillräckligt skydd för privatlivet även i relation till privata arbetsgivare. Det har Spanien inte gjort, slår Europadomstolen för mänskliga rättigheter fast i den tredje domen på kort tid som rör rätten till skydd för privatlivet på arbetsplatsen (se EU & arbetsrätt nr 3/2017 s. 9 och nr 4/2017 s. 5).

Att i hemlighet spela in arbetstagares agerande under arbetet utgör ett intrång i privatlivet mot bakgrund av arbetsskyldigheten som följer av anställningsavtalet; arbetstagarna är ju i och med detta inte fria att avstå från att utföra arbetet. Staterna måste därför, enligt domstolen, etablera en rimlig balans mellan arbetstagarnas rätt till skydd för privatlivet och arbetsgivarnas rätt att värna sin egendom och att organisera arbetet.

I det aktuella fallet misstänkte arbetsgivaren stölder och svinn från arbetsplatsen (kassan i en stormarknad) och installerade både hemlig och öppen kameraövervakning som riktade sig mot alla arbetstagare och som inte var tidsbegränsad. Europadomstolen slår fast att arbetsgivarens intresse av att värna sin egendom mot stölder kunde ha tillgodosetts med en mindre ingripande åtgärd än hemlig kameraövervakning; nämligen genom att informera arbetstagarna om att de skulle övervakas. Arbetstagarnas rätt till skydd för privatlivet hade följaktligen kränkts av arbetsgivaren. Hade de informerats om kameraövervakningen, så hade denna inte kränkt artikel 8.

Eftersom de övervakade inte kände till övervakningen var den också lagstridig enligt spansk rätt. Inte desto mindre godtog de spanska domstolarna att inspelningarna användes som bevis när arbetsgivaren skulle försvara att ett antal arbetstagare hade sagts upp på grund av stölder. De uppsagda menade att detta också stred mot rätten till en rättvis rättegång i EKMR artikel 6. Europadomstolen slår emellertid fast att det under vissa förutsättningar inte strider mot artikel 6 att arbetsgivaren åberopar lagstridig hemlig kameraövervakning i en uppsägningstvist. Den här typen av bevisning får åberopas om arbetstagaren haft möjlighet att ifrågasätta filmens äkthet och relevans för målet och under förutsättning att filmen inte är det enda som ligger till grund för uppsägningen.

Domen är ett uttryck för att Europadomstolen fortsätter att vara en central normkälla i arbetsrätten. Dessutom utgör domen ytterligare ett led i förankringen av anställningsförhållandets förpliktelser i mänskliga fri- och rättigheter. Europadomstolen uppvisar i domen en förståelse för både relationen mellan stat och medborgare och för balansakten mellan arbetsgivares och arbetstagares intressen.

Niklas Selberg, jur.dr. Lunds universitet

Case of López Ribalda and others v. Spain (applications nos 1874/13 and 8567/13), dom den 9 januari 2018


Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör