EU & arbetsrätt 4 2000
Enighet
om Europabolagen efter 30 år Fransmännens
hopp om att kunna avsluta sin ordförandeperiod med att klubba både
reglerna om Europabolag och ett direktiv med allmänna regler om information
och samråd mellan arbetsgivare och arbetstagare släcktes i
allra sista stund. När det gäller Europabolagen är medlemsstaternas
regeringar nu i princip överens, men fyra dagar före julafton
förhandlade man fortfarande om enskilda skrivningar i de båda
rättsakter som skall reglera den nya bolagsformen. Den nya bolagsformen
skapas för att företag skall kunna ha verksamhet i flera medlemsstater
utan att behöva rätta sig efter mer än ett lands lag i
associationsrättsliga och skatterättsliga frågor. Dessa
kommer att regleras uteslutande genom en EG-förordning och av lagstiftningen
i den medlemsstat där Europabolaget har sitt säte (se EU
& arbetsrätt 1/99). Det är
frågan om styrelserepresentation för de anställda i Europabolagen
som gjort att förordningen inte har kunnat antas tidigare. Vid toppmötet
i Nice i början av december kungjorde emellertid ordförandeskapet
att stats- och regeringscheferna lyckats nå en politisk uppgörelse
efter nästan 30 år av fruktlösa försök. Fortfarande
återstod dock att utforma de slutliga texterna till förordningen
och det direktiv som skall reglera arbetstagarnas inflytande. Det visade
sig då att medlemsstaterna inte var överens om vad de kommit
överens om i Nice! När
detta skrivs står det följaktligen klart att förhandlingarna
fortsätter ännu under det extrainsatta ministerrådsmötet
den 20 december. Även om ministrarna till slut enas om formuleringarna,
kan de båda rättsakterna inte antas formellt vid detta möte.
De skallgå ännu en vända till parlamentet. Vid Nice-mötet
gjordes också framsteg i förhandlingarna om det föreslagna
direktivet med generella regler om information och samråd med arbetstagarna
(KOM(1998)
612 slutlig). Bland annat är Danmark, som hittills varit negativt
till förslaget (se EU & arbetsrätt
4/98), nu berett att stötta det. I yran över principöverenskommelsen
om Europabolagen ville fransmännen sätta upp även detta
direktiv på dagordningen före jul, men så blev det inte.
Det väntas i stället bli antaget under det svenska ordförandeskapet
första halvåret 2001. Direktivförslaget lades fram efter Renaults stängning av fabriken i Vilvoorde, då 3 000 anställda abrupt fick veta att de skulle sägas upp. För att hindra liknande händelser i framtiden har kommissionen föreslagit en bestämmelse som innebär att beslut som skulle medföra direkta och omedelbara förändringar av arbetstagarnas anställningsavtal eller uppsägningar inte får några rättsverkningar, om arbetsgivaren grovt har åsidosatt sin skyldighet att informera och samråda. Majoriteten av medlemsländerna vill stryka det stycket, men kommissionen har anmält reservationer mot att det tas bort. Om kommissionen vill sätta hårt mot hårt har den möjlighet att helt dra tillbaka sitt direktivförslag. Å andra sidan kanske den hellre godtar ett urvattnat direktiv än inget direktiv alls. Kerstin
Ahlberg
De senaste publicerade förslagen till förordning och direktiv om Europabolag är nästan tio år gamla och sedan länge överspelade. KOM(1998) 612 slutlig med förslag till direktiv om allmäna regler om information och samråd kan läsas på http://europa.eu.int/eur-lex/sv/com/dat/1998/sv_598PC0612.html |
Institutet för social civilrätt | Webbredaktör |